- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Romaner 1. Banditen /
128

(1889-1892) [MARC] Author: August Blanche With: Vicke Andrén, Nils Kreuger, Bruno Liljefors, Jenny Nyström-Stoopendaal, Georg Pauli, Georg Stoopendaal, Alf Wallander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

för en hel återstående lifstid. Med ett ord, gevaldigern
Kron var en buse som få i nord. Det finnes visserligen
ingen brist på dem som vilja vara tyranner, så i smått som
i stort; men få kunna vara det med den kraftutveckling,
som behöfves för ett långvarigare välde.

Men denne buse, så fruktad utom hus, var likväl inom
hus spak som ett lam, ett förhållande visserligen icke
ovanligt med stränga herrar. Nemesis är en gudom, som hinner
till öfver allt, pris vare den rättvisa försynen! Fru Kron,
gevaldigerns Nemesis, hade varit enka och klädståndsfru,
innan hon blef gift med Kron. Genom sitt äktenskap med
Kron upphörde hon visserligen att vara det ena, men med
det andra fortsatte hon så länge hon lefde. Nu hör
vanligtvis till begreppet klädståndsfru någonting sjelfständigt,
barskt, något »tusan djefla», som det heter, och en qvinna,
som besitter dessa egenskaper, skulle kunna skåda Maroccos
tyrann under ögonen utan att darra på manschetterna.
Derför borde också deras äktenskap blifva hårdt mot hårdt,
»hand i hår och knif i strupe», såsom det kallas. Första
årets sammanvaro var också flintans och stålets vexelverkan
— det var en gnistrande smekmånad. Ömsesidig fruktan
alstrar förr eller senare ömsesidig högaktning. Stora makter,
sedan de pröfvat hvarandras krafter, bära aktning för
hvarandra. Så var det också med gevaldigern och hans hustru.
De slöto en evig fred med hvarandra, och Alberts födelse
helgade fredsfördraget. Begge, hvar på sitt håll, voro hårda
och svåra att hafva att göra med; men sinsemellan lefde
de väl, och om man sett dem i sådana stunder, då de
smekte sin son, så skulle man för sitt minne hafva många
scener af verklig huslig sällhet förvarade.

Gevaldigerns verksamhet för det gemensamma boets
bestånd var visserligen stor, men dock ett intet emot hustruns.
I staden hade hon klädstånd, hvarpå hon fortjente artiga
styfrar; men hvad som inbragte vida mer, var det
pantlånekontor, hon höll på nedre botten af det hus, hon med
de sina bebodde. Obarmhertigare kunde ej mannen
hudflänga de arme syndarne under rådstuhvalfven än hustrun
pressade de stackars behöfvande, som trängdes inom hennes
enskilda låneanstalt. Det faller af sig sjelft att boet, under
sådana förhållanden, skulle befinna sig i det lyckligaste
tillstånd, och det berättades till och med, att polisherrskapet
hade kapital förvarade för den älskade sonens framtid,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 6 18:27:40 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/banditen/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free