Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
karakter: hans beslutsamhet, oförskräckthet och förmåga att
kunna hvad han ville. Så gick några år under hans ledning
plogen raskt fram öfver Ströms egor, trotsande alla
impedi-menter, med undantag likväl af ett och annat som den med
vördnad vek åt sidan för, och det var ättekullen, det var
hällen med runan. Förr skulle plogen fått gå öfver Axel
Holmbergs eget hufvud, än öfver forntida minnesmärken,
dem han tidigt tog vård om, oförtröttadt studerade och
beskref samt städse förblef huld och trogen.
Men fosterfadern, hvars namn han bar, fordrade
enträget att »Holmbergens Axel», såsom han på vestkusten
benämdes, skulle bli prest, menande tro på att det icke vore
svårare att bli biskop än inspektor, liksom vore »berömlig
kristendomskap» äfven tillfyllest för kräcklan. Holmberg,
utan inre kallelse för prestembetet, men hörsam den han
alltid anser sig stå i förbindelse hos, drager till Lund, tager
i en handvändning men med heder prestexamen, och efter
några år ser man honom åter i Bohuslän, men då såsom
själasörjare för de bångstyrige »bullingarne» (innevånarne i
Bullarens härad). Han lefver deras lif, tager del i deras
omsorger och hugsvalar dem i deras bekymmer. Gäller det
storfiske, är han bland de första vid noten, vadande till
armarne bland sandref och hafstång; gäller det skallgång på
björn, är han bland de första i kedjan, och gäller det
slutligen att i natt och storm och under det hafvet vräker öfver
strandvägarna finna en obanad stig till den sjukes eller
döendes koja, så finner han den. Också förvaras der ännu
i dag »Holmbergens Axel» i käraste minne.
Men det var som om forntiden ur sin hög oupphörligen
ropat på honom, påräknande i honom sin målsman, och
han blef det och det med besked. Han utgifver skrift på
skrift för att sprida ljus öfver det förflutnas lif och seder*;
han ströfvar personligen omkring, än bortrödjande vildväxter
från ättehögarna, än uppbjelpande lutande minneshällar, än
petande mossan ur igengrodda runor, öfverallt predikande
Bland hans skrifter nämna vi: Bohusläns historia och
beskrif-ning (tre delar), Skandinaviens hällristningar, Haslidalen och e?i liten
färd i Schweiz, belysande den gamla sagan om utvandringen från
Skandinavien, Nordbon under hednatide?i, Dragsmarks kloster och
sagan otn Axel och Valborg. Dessutom en mängd smärre skrifter
och tidningsartiklar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
