- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Romaner 4. Sonen af Söder och Nord. Del 1 /
229

(1889-1892) Author: August Blanche With: Vicke Andrén, Nils Kreuger, Bruno Liljefors, Jenny Nyström-Stoopendaal, Georg Pauli, Georg Stoopendaal, Alf Wallander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gräfva mig genom de senare och klyfva de förra, jag skall
återkomma... Men ve då, ve er allal Ve, vel»

Efter dessa ord öfverlemnade han sig med högburet
hufvud åt vakten och försvann med den.

Sålunda fick Hvita Björnen äfven sitt ide.

Trettonde kapitlet.

Köen.

Men hvarför kom icke Armand Cambon, såsom aftaladt
var, klockan sex till Bicétre? Hvarför bröt han sitt till
Hvita Björnen gifna högtidliga löfte? Hvarför glömde han
någonting så vigtigt som Madelones grafvård?

Armand Cambon kunde icke komma till Bicétre klockan
sex. Han kunde icke komma sju, icke heller half åtta, ja
troligtvis icke ens på hela aftonen, ty han stod i kö på
rue Lepelletier utanför l’Académie Royale (numera Nationale)
de Musique.

Denna kö, flere timmar gammal, tycktes förlora sig
i oändligheten. Krökande sig i flere bugter, var den ännu
orörlig som en mättad orm; men den var långt ifrån att
vara mättad, ty den började vid biljettluckan, och denna
var ännu icke öppnad. Dess orörlighet var en följd af
ordningens vana; den bevakades blott af en enda
stads-sergeant, som icke ens behöfde öppna munnen för att hålla
lugnet vid makt.

I Stockholm har man, oss veterligt, endast vid tvänne
tillfällen sökt bilda kö. Det första var då högstsalig

konung Carl XIV Johans lik visades; men då gick det så
oregerligt och lifsfarligt till, att en viss grefve, känd för
sina naiva infall, fann sig föranlåten yttra: »Det är aldrig

värdt att bereda stockholmsborna något nöje.» Det andra
tillfället var när Jenny Lind för första gången efter
sin hemkomst till fäderneslandet skulle uppträda som
Regementets dotter; men ehuru köen bildades midt fram-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 6 18:28:54 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/romivf/0231.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free