Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hertigen sjelf och hans folk, vände han sig med häftighet
till mig och sade: Jag vill ej att ett enda ord härom
fram-föres till hertiginnan, jag vill ej att hon pä något sätt oroas,
jag tror icke på dessa historier, som ni väl kan förstå, jag
skall näpsa mitt folk och sjelf vederlägga de rykten som
utomhus kunna vara spridda... När han sagt detta,
stoppade han en louisd’or i min hand och gick innan jag hann
återge honom guldmyntet, som brände i min hand... Det
föreföll mig som han dermed velat köpa min tystnad...
Hertigens uppförande synes mig misstänkt, hans suckar och
sorgliga utseende vid tillfallet voro icke naturliga... Det ser
verkligen ut, som ville han, att hela verlden skulle tro på
dessa rykten, utan att hertiginnan finge veta det minsta
derom ... Hvad afsigten är, det vete Gud, men som den
icke kan vara god, så har jag trott mig handla rätt när
jag omtalade allt för madame.»
»Du menar väl, Collette, och jag känner din
tillgifven-het för mig,» sade hertiginnan med lugn; »men du bör icke
mer än jag oroas af sådana rykten... Jag förbjuder dig
nämna för någon att du upprepat dem för mig.. . Det är
under min värdighet lika mycket att lyssna till dem som
att oroas deraf... Du har förstått mig, Collette?»
»Ja, madame,» svarade Collette, något nedstämd.
Hertiginnan lutade derefter sin panna mot handen,
inom sig öfverläggande.
»Är hertigen hemma?» frågade hon efter en kort paus.
»Jag tror det, madame.»
»Låt underrätta hertigen om, att jag är hemkommen
och önskar tala med honom.»
»Strax, madame.»
Kammarjungfrun skyndade ut.
»Det tilldrager sig någonting omkring mig som jag ej
kan fatta,» sade hertiginnan för sig sjelf; »men att det är
någonting dystert och olycksbådande, det fattar jag... O,
min Gud, min Gudl... Om jag genom mitt undseende
med ett brott främjat ett annat och ännu större, då är jag
straffad, straffad hårdt... Om denna hemska bild, som i
detta ögonblick famnar hela mina själ, icke är ett foster af
min uppjagade inbillning, utan skuggan af en ryslig
verklighet, som manar mig till hämd, då .... då. .. Ja, ett
beslut måste fattas och, en gång fattadt, ögonblickligen
utföras. »
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
