Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172
TAL OCH RIKSDAGS ANFÖRANDEN.
qvar, och schavotten, äfven när den står tom, blir för ett
sådant folk en vanheder.
Eget är, att samtidigt med de filantropiska ideerna,
som, utgångna från Nordamerika, togo fart öfver Europa,
uppträdde i Frankrike en genialisk, men mörk skola, hvars
fader Balzac var. ]ag nämner detta derför, att en
utmärkt statsman och talare, under sitt försvar för
dödsstraffet, åberopat en af denna skolas koryfeer, Alphonse
Karr, glad humorist i sin ungdom, men genom sin senare
verksamhet tillhörande denna skola. * Det är idel
nattstycken der, rikt stjernbeströdda utan tvifvel, men fonden
alltid mörk. Man är då icke så nogräknad på en galge
mer eller mindre, och sjelfva bilans blodröda sken blir
blott en prydnad mer. Det ginge väl ändå an, om denna
skola endast fångade humorister; men hon fångar äfven de
minst humoristiska varelser i verlden, rättslärde och
filosofer, af hvilka vi hafva några här. En af dem ** söker
trösta oss dermed, att det endast är kroppen som aflifvas,
men icke själen, och han har rätt, om man ej tager i
beräkning den lifdömdes djupa dödsångest och de långa
själs-qvalen, ett förfärligt pius, som gör staten till en vida
kallare och grymmare mördare än den mördare som skall
aflifvas.
Man har också till stöd för dödsstraffet åberopat en
annan auktoritet, Napoleon I. Men den som rest hekatomber
af menniskolik, den som grusat hela städer, seklernas
verk, och sköflat Europas fruktbaraste fält till millioners
nöd och elände, han blir ett dåligt vittne i en sådan sak,
ett vittne som utan svårighet kunde jäfvas vid den ringaste
häradsrätt. Han har yttrat: »Ädelmod mot brottet är
omensklighet mot samhället.» Deraf uppstår den frågan:
Är då lifstidsfängelse ett ädelmod? Napoleons egna
själs-qval på S:t Helena torde vara den skarpaste protest mot
det ädelmod som dömde honom att långsamt dö på en
klippa i en Oceanen.
Här i denna kammare hafva två talare, som begge
talat för dödsstraffet, röjt rakt motsatta åsigter om lifstids-
* Denna del af anförandet synes ha grundat sig på någon
missuppfattning; ty den utmärkte statsman och talare Blanche åsyftar
hade ej citerat humoristen Alphonse Karr, utan Ortolan och Franck,
tvänne berömda franska rättslärde.
*« Professor Ribbing.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
