- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Teaterstycken 2 /
167

(1889-1892) Author: August Blanche With: Vicke Andrén, Nils Kreuger, Bruno Liljefors, Jenny Nyström-Stoopendaal, Georg Pauli, Georg Stoopendaal, Alf Wallander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jernbäraren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TREDJE AKTEN.

167

Tablå.

Danderyds kyrkogård med kyrkans, vestra fasad, innanför
upplyst, i fonden. Det är qväll och månljust. Vid
tablå-förhäugels bortdragande höres slutet af en likpsalm inifrån
kyrkan.

Femte scenen.

axelson (aliena, lutar sig mot ett kyrkfönster och skådar
deruti, hvarefter han långsamt närmar sig avantsccnen). Nu
föllo de tre mullskoflarna öfver kistan. Klockringning,
liksäng, jordfästning i kyrka, det var mycket, det, för
jernbärar-dotternl — — Ett stilla lif under möda och förnöjsamhet
unnade man henne inte! — Stackars Anna! — Den lilla
myrtenkronan på kistlocket, hvad den var vacker! — Det
glittrade så underligt från de små gröna bladen — det
var tårarna af de välvilliga menniskor, som omgåfvo din
dödsbädd! — Lyckliga Anna! Sälla äro de som sofva I —
{Paus, hvarunder han håller handen öfver ögonen.) Äfven
min vandring är slutad! — Jag kunde inte skiljas från lifvet
så länge hon ännu fanns qvar. Kring de ställen, der hon
var, smög jag dessa långa månader, icke sedd —- icke anad
af någon — död för alla, utom för den eviga rättvisan,
hvars hämnande hand låg tungt på mig! — Den som
tager till svärd skall förgås mèd svärd, säger skriften. —
Ja! (Slår sig flere slag för bröstet.) Jag har känt detta
straffets svärd genom märg och ben, genom kropp och
själ, — jag har varit vittne till mitt barns lidanden, dess
aftynande gestalt, dess brustna hjerta, i det ögonblick lyckan
för första gången log emot henne. Jag trodde mig saklöst
kunna straffa honom, som rånade mitt barn, och jag
mördade mitt eget barn. — Se der mitt straff här på
jorden, ty jag stälde inte hämden till Honom, som rättvist
dömer! (Beläcker sill ansigte med båda händer, men spritter
till och talar med beslutsam stämma.) Du skall bli
tillfreds-stäld, hämnande rättvisa! Bort, att på afrättsplatsen försona

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 6 18:30:39 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/ts2/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free