- Project Runeberg -  Bland professorer och studenter : Uppsalaminnen berättade av gamla studenter och andra /
15

(1938) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bohlin, Bernhard, Från det kyrkliga Uppsala och andra Uppsalaminnen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

15

predika i domkyrkan. Att den lille spröde mannen skulle
kunna göra sig gällande i domkyrkan, var nästan
otroligt. Sin predikan började han också stilla och liksom
försiktigt. Men snart höjde han rösten och satte
småningom in hela sin kraft i predikan. Då genljödo valven
av hans stämma, och det kändes som om han med de
starka orden, som ofta förstärktes genom synonymer,
ville giva ut både kropp och själ åt sina åhörare. Det
är svårt att karakterisera Torén som predikant, men
då man så hörde honom, kände man att Gud var nära
i oändlig kärlek och allsmäktig frälsarevilja. Den unge
studenten kände då, att det är något stort att vara en
Guds ords förkunnare.

I december 1879 var jag färdig med mina teologiska
examina, den teoretiska och den praktiska. Som jag
då ej ännu fyllt 23 år, måste jag söka Kungl. Maj:ts
nådiga medgivande. Sedan detta erhållits, blev jag
tillsammans med två andra i Skara invigd till prästämbetet
av den på samma gång innerligt fromme och högt lärde
biskopen A. F. Beckman i och för tjänstgöring i Göteborgs
stift, där vi hade vår hemortsrätt. Femtiofem år efter
vigningen i Skara var jag assistent vid en biskopsvigning i
Uppsala domkyrka. Två voro de som då mottogo
biskopsämbetet, den ene i Skara, den andre i Härnösand.
Skarabiskopen var son till kontraktsprosten Carl
Ljunggren, Härnösandsbiskopen var min son. Carl Ljunggren
var min ordinationskamrat i Skara.

I volymen »Den eviga ungdomens stad» berättas om
hur en del studenter, innan de lämnade Uppsala för
att på skilda platser i vårt land börja sitt livsarbete,
överenskommo att regelbundet skriva brev, som skulle
cirkulera dem emellan. Jag var också med i en
liknande brevförening. Vi voro 15, spridda över så gott
som hela Sverige. Stor glädje och uppmuntran beredde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:25:53 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/blandpro/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free