- Project Runeberg -  Blekingskt folklif och öfvertro /
15

(1910) [MARC] Author: Karl Nilsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Anna Cilia bjudes till brua'pi[g]a.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

15

brua-piV) åt syster hans, som nu ska’ vörna2) ihop
sej på sönda’; men, i alla fulla fall, sa[dje hon, har
ja’ nu käggat3) mä dej så mö[ek]et om ’et, så, vill
du inte lata säja dej, utan »ränna i soet4) osvaladt»;
så få du »ta dä’ du sköt».5) — Serra-tre! hann hon
mä’ harke6) få sista o[rd]et u’ munnen, innan hun~[d]en börja[d]te på o’ storgnorra7) o’ go8) alldeles
ogörli[g]t. Ja’ rände te’ fönstret o’ skulle si ’ätter
hvem dä’ kunne va’, o’ ve’ ja’ glodde ut, så,
förgjor-dingor! klack dä’ te’ i hjärtat på mej, som di kört in
en spingknif,9) o’ ja’ ble’ så ell’ande rö[d]i synen sömn
en gäl. — Jeskes! sa[d]e mor, hva’ kommer åt dej,
däka?10) — Men ja’ kunne inte svara hvarsken hvitt
ella svart; för ja’ ble’ så istirrsen,11) så ja’ va’ inte
gu-för12) o’ få opp ett or[d]. Så tydde13) mor sej dit
också, o’ ve’ hon slängde ut ögenen, slö’ hon ihop bägge
näf varna o’ skrek te’: Jeskanamej! du lef vans Lasse!
ä’icke dä’ hvarsken mer ella minner än Anders! — Ut
på evi’aste fläcken mä’ dej, däka10), o’ sätt på
som-pen, o lägg på två liggande14) mått böner! ropte hon
ä’tter mej i dö[rr]en. Ja-a, du store Malander! ja’ kan
känna ’at, när ja’ äfvelia15) vill, hur, ve han löfte på
klinkan o’ klöf in, hjärtat dompadte i mej som när
di tröskar fyra på Olle-Massas lo[g]e. — Så sen han
tackat för sist, gick han te’bakes två’ltre steg o’ [-små-krömsta[d]te16)-] {+små-
krömsta[d]te16)+} lite liksom han ville gett sej i tal om
nå’t. — Ä’ Anders ut’ o’ västas17) i da? sa[d]e mor.
— Ja-minsann, ä’ ja’ så, sa’ han, o’ torka[d]te svetten
å’ sej mä’ lomme18)-näsduken. Hotta19) sej lite, An-

*) Brudtärna. 2) Ställa, ordna. 3) Grälat. 4) Soppan.
5) Ha det som man ställt det. 6) Med nöd. 7) Morra. 8)
Skälla. 9) Knif, hvarmed man spjälkar sönder torrvedstickor.
10) Flicka. X1) Brydd, förvirrad. 12) I stånd till. 13) Begaf.
") Förstärkningsord. ") Någonsin. 16) Småhostade. 17)
Vankar. 18) Fick..... 10) Sitt ned.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:48:51 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/blekingst/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free