Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5. Juni 1932 - Sven Stolpe: Prästdöttrarna i Haworth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
BONNIERS LITTERÄRA MAGASIN
vid hemkomsten — vid sexton års ålder —
fortsatte sin litterära produktion och hann
med ett helt bibliotek romaner och dikter,
samtidigt som hon skötte sina yngre systrars
uppfostran. Brodern Branwell fann däremot
— naturligt nog, frestas man att säga —
mindre behag i det stilla livet i prästgården
bredvid kyrkogårdens gravar. Han ansågs
allmänt vara familjens geni, var kvick,
intelligent och hade en flödande tunga, men
drogs alltmer till krogen ”Black Bull”, där
han målmedvetet och systematiskt lade
grunden till den ohälsa, som skulle kosta honom
livet vid unga år. Både Charlotte och
Branwell gjorde försök att underställa de erkända
auktoriteterna sina alster, men vare sig
Sou-they eller Coleridge visade något intresse för
deras försök. Därmed upphörde Charlotte att
intressera sig för litteratur. — Emily
fortsatte att för sig själv skriva små dikter, som
senare ha kommit att räknas bland den
engelska lyrikens pärlor. I stället beslöt
Charlotte att ägna sig åt pedagogik och bli
lärarinna, och det var i syfte att fullborda sin
utbildning för detta kall, som hon tog den
yngre, sprödare systern Emily med till
pensionen i Bryssel, där hennes livs första svåra
tragik, som vi nyss antytt, skulle möta henne
i och med hennes obesvarade och hopplösa
känsla för M. Constantin Héger. Vid
hemkomsten sände Charlotte ut tryckta
meddelanden om att hon tillsammans med sin
syster hade startat en skola i Haworths
prästgård. Tyvärr infann sig icke en enda elev!
Med detta nya slag av ödet börjar den
märkliga period i syskonkretsens historia, som
skulle resultera i en av de största
händelserna i 1800-talets engelska litteraturhistoria.
3.
Det blev en dyster tid. I sina brev till
väninnan Ellen Nussey bekänner Charlotte
hela sin melankoli. Systern Emily, som bok-
stavligen blev sjuk så fort hon kom utanför
hemmets dörrar, drog sig alltmer för sig
själv. Hon skötte hushållet och trivdes väl
för sig själv, bara hon fick ha en bok
uppgillrad framför sig, när hon stod i köket och
knådade degen . . . Brodern Branwell förföll
snabbt till en lätting och drinkare, som
under pinsamma förhållanden miste sin
anspråkslösa plats som järnvägstjänsteman och
sedan hopplöst trasslade in sig i en
kärlekshistoria med en redan gift kvinna. Fadern
sysslade med sitt, han var egensinnig och
hans syn försvagades för varje månad.
Charlotte gick ensam omkring i det tysta huset
och drömde om sin älskade i Bryssel; varje
morgon väntade henne en ny förödmjukelse,
då posten icke medförde något svar på
hennes för varje gång alltmer slaviskt tillgivna
brev till M. Constantin Héger. ”Jag är snart
trettio år, och jag har ännu ingenting
uträttat”, heter det i ett gripande brev. ”Jag
längtar att få resa, arbeta och leva ett liv med
handling i.” I förhållandet till den förfallne
brodern, som i regel sov om dagarna och
följaktligen störde familjen med sitt
bullrande liv om nätterna, hårdnade hennes
redan förut stränga natur — hon blev under
trycket en kall, behärskad kvinna, som kvävde
sin förtvivlan och med nyktert klara och
obarmhärtiga ögon såg rakt igenom
omgivningens futtighet och den egna tillvarons
fullständiga meningslöshet. Då — en
höstdag 1845 — hände det avgörande och
betydelsefulla.
Emily stod i köket och bakade. Gripen av
en impuls svek Charlotte sin naturliga
diskretion och begagnade tillfället till ett litet
nidingsdåd: hon öppnade Emilys gömmor och
började läsa hennes dikter. Och hon förstod
genast, att denna hemliga produktion rymde
en rad mästerverk. Mitt i läsningen
överraskades hon av systern, som greps av sorg
och förtvivlan över att se sin hemligaste till-
48
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
