- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång II. 1933 /
26

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. April 1933 - Alma Söderhjelm: Hurudan var Marie Antoinette?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


hurudan var tiden!! ”La volupté était à la mode”,
säger en fransk författare, Ferval, som i
dagarna gett ut en bok om madame du
Deffand. Det är så sant. Lättsinnet, vällusten,
njutningsbehovet var på modet. Det ansågs
som ett fattigdomsbevis att inte ha både
make och åtminstone en älskare! Men det
var inget nytt mode. Modet, som ju redan
i sig innebär tillfällighetsbegreppet, hade
upphävt sin egen princip genom att hålla
i sig. Vällusten som mode var av gammalt
dato. –— Och hur envist höll den inte i sig,
det behövdes en revolution för att få det
modet ur världen. Och ändå var det segslitet
nog att —— när det blev föråldrat i
Frankrike —— flytta sig bortom alla Frankrikes
gränser för att få härliga nya ängder att gro
och växa i, i emigrantcentra och dittills
kanske dygdiga små furstehov...

*



Vad man i allmänhet icke vet mycket om,
det är den atmosfär, som rådde vid hovet
i Versailles ett decennium eller två före
revolutionen. Vi lära oss tre traditionella
ting: Hovets slöseri. Statskassan var tom.
Molnen skockade sig vid horisonten. Men
vad veta vi om det liv som levdes innanför
murarna, om schismerna och striderna, om
de motsatta åsikter, lynnen och tragedier, som
här gömdes. Vad veta vi framför allt om de
nyheter, som härifrån startades, dessa
nyheter, som Marie Antoinette gick i spetsen
för med en frimodighet och ett kurage, som,
om man får tro vad hon själv säger om sig
och kanske till och med till trötthet upprepar,
voro två alldeles speciellt utmärkande drag
i hennes karaktär.

Ty revolutionsandan grep inte kring sig
bara inom administrationen och inom
politiken, pressen och litteraturen.
Revolutionsandan susade och rasade inom hovets egna
väggar och ruckade från dag till dag alltmer
på de gamla formerna och traditionerna,
skakade kanske inte om alla de sextontusen
personer av vilka HOVET bestod, men
diskuterades av dem alla var i sin mån och upptog
allas tankar.

Revolutionen gällde här närmast
formsaker —— etikettfrågor —— men dessa voro här
av lika stor vikt som staternas inbördes
förhållanden och goda sämja. Men var inte det
nog redan, det att rucka på etiketten i detta
etikettens Versailles, där ett avståndstagande
från gammal slentrian var det oerhördaste
brott, där man inte kunde säga ifrån, att man
lånat bort sin vagn och sina fyra hästar, om
en dam föreslog en åktur, utan måste gå ut
och låna eller köpa sig andra, där man
dagligen umgicks öga mot öga med sina mäns
officiella mätresser och ritualen fordrade att
man iakttog mot dem en alldeles speciell
hövlighet, där man födde sina barn omgiven
av ett hundratal personer utan att etiketten
tillät öppnandet av ett fönster!

Det var Marie Antoinette som gick i
spetsen för revolutionen vid hovet,
ungdomligt fräsch, strålande, triumferande. Hon
vägrade att umgås med sin mans farfars
mätress. Hela världen var upprörd. Mamma
Maria Teresia till och med ansåg att det
var en otillåten halsstarrighet, som man måste
ta kål på. Men ”dauphine” höll sig på sin
kant. Hon till och med visade sin onåd mot
allt som understödde du Barry. Om det så
ock var hennes ”chers cousins” —— regenterna
i Europa —— så visade hon sig frän mot dem.
Hon rös av förakt över Gustav III:s servilism,
när ”den svenske Don Quixote” skänkte du
Barrys hund ett praktfullt och dyrbart
halsband, och kunde aldrig riktigt efter den
betan hålla på honom, trots allt vad Gustav
gjorde för henne och trots att Fersen lyckades
stämma henne mildare för en tid —— och trots
att hon själv var en mycket stor
hundälskare...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:54:37 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1933/0276.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free