Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7. September 1933 - Om vi finge välja - B. L. M:s romanpristävling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om vi finge välja
bort att han speciellt för närvarande efter de många
upplagorna av "Evensong" har rätt att kräva
uppmärksamhet som romanförfattare. "Evensong"
handlar om en åldrande divas (Isidora Duncan?)
krampaktiga försök att bevara greppet om sin konst, sin
publik, sin skönhet, sina älskare. Nichols har lätt
för att skriva. Hans dialog är ovanligt naturlig,
scenerna från teaterrepetitionema övertygande. Han
avslöjar utan miskund sin hjältinna i hennes
fantastiska egoism, barnsliga vidskepelse, till
sinnessjukdom gränsande småaktighet och elakhet — ett
skickligt men grymt och kallt kvinnoporträtt, som
genom sin monstrositet förlorar i djup och
mänsklighet.
Napoleon Passes av C o n a 1 0’R i o r d a n. Arrow-
smith. London 1933. 8 s. 6 d.
Denna bok är skriven i en orkan av lössläppt
ursinne, nästan utan motstycke inom det slags
litteratur, som icke tillhör den historiska i egentlig
mening men väl sysslar med historiska ämnen.
Conal 0’Riordan går härjande fram med
skarpslipad lie, och när han slutat, är Napoleons namn
just inte mycket värt. Han har gjort en mycket
rolig och mycket kvick och otroligt missvisande
bok, stilen och humöret är lika gnistrande som
innehållet är absurt. Den innehåller många goda
och med stor bravur framförda iakttagelser, men
helhetsbilden blir groteskt snedvriden. Sätt denna
bok i händerna på en ung ämnessven inom historiens
lärdomsfack för korrigering — och han bör få ett
ypperligt tillfälle att visa vad han verkligen vet
om den napoleonska tidsåldern.
Christina of Sweden av Margaret G o 1 d -
s m i t h. Arthur Barker Ltd. London 1933. 10 s.
Miss Goldsmith, som tidigare biograferat flera av
världshistoriens märkliga gestalter, har utgivit en
bok om drottning Kristina. Den är mycket lättläst,
mycket välskriven och mycket ambitiös. Tyvärr är
det emellertid omöjligt att taga dess huvudtes på
allvar. Att enbart leda tillbaka Kristinas
tronavsägelse och de flesta andra dunkla händelserna i
hennes liv till det i och för sig synnerligen
diskutabla förhållandet, att hon skulle ha varit sexuellt
abnorm, är en alltför grov förenkling av den
invecklade psykologiska frågan. Miss Goldsmiths
framställning är heller icke på något sätt
övertygande för den, som tagit del av de senaste årens,
till professor Curt Weibulls Kristinastudie anknutna
svenska diskussion. Författarinnan upptar visserligen
även Weibulls bok i sin litteraturförteckning. Men
då man får veta, att Kristina hade för vana att
underteckna sina brev "Ener walbenägen Christine",
torde det vara förlåtligt, om man grips av tvivel
om författarinnans förmåga att rätt tolka och
tillägna sig svenska texter, vare sig det är fråga om
urkundssamlingar eller svenska bearbetningar, som
hade kunnat ge henne ett och annat gott uppslag.
Mes Cahiers VI av Maurice Barres. Pion.
Paris 1933.
Den nya delen av Barres’ postumt utgivna
dagbok skildrar tiden juli 1907 till juni 1908. Barrès
är alltså här fyrtiofem år gammal, har återvänt till
kammaren, är medlem av akademien och arbetar
på "Colette Baudoche", "Greco ou le Secret de
Tolède", "La Colline inspirée" och "La Grande
Pitié des Églises de France". Liksom de tidigare
delarna fordrar även denna en suverän kännedom
om franska politiska och litterära förhållanden för
att kunna avnjutas, men kännaren och gallomanen
ger den stor behållning genom sina glimtar ur
Barres’ innersta liv, hans delvis ofullbordade planer,
hans Pascalmeditationer etc.
Problèmes européens av Jules Romains.
Flammarion. Paris 1933.
Jules Romains har gjort en paus i arbetet på sin
väldiga roman i fyrtio planerade delar "Les hommes
de bonne volonté" och i stället sänt ut en
essaysamling, där man återfinner åtskilligt som vid spridda
tillfällen flutit ur hans rörliga penna. Den första
studien "Pour que PEurope soit" är skriven 1915,
"Ce que l’homme dans la rue pense de la S. D. N."
är ett föredrag 1930 på Institut international de
Coopération intellectuelle. Andra kapitel behandla
psykoanalysen, som Jules Romains påstår sig ha
lanserat i Frankrike, marxismens kris och "Frankrike,
Europa och England". Slutligen finner man i
volymen infört det föredrag om unanimismen, som Jules
Romains bland annat också hållit i vårt land.
Volymen är högst stimulerande utan att därför tillhöra
de genialaste dokumenten.
B. L. M:s romanprisfävling
har ej kunnat avgöras i tid för detta nummer, såsom
ursprungligen utlovades. Den stora mängden av
manuskript — 196 stycken — har gjort bedömningen
mera krävande än beräknat och prisdomarna måste
utbedja sig ännu ett par veckor för det slutgiltiga
utlåtandet.
80
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
