Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. Februari 1936 - Gunnar Edman: Två dikter - Mysteria veris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NY LYRIK
Skogens alla väsen vänta,
och jag själv, i andakt fången,
bidar i en björkskogsglänta
morgonundret, soluppgången.
Hon, förtrollerskan, gudinnan,
i en rymd av blek viol,
drar nu undan gryningshinnan
från sin sol.
Vilken ljusfest, när hon släpper
morgonsolen över jorden!
Alla blomsterhölj da stäpper,
alla träd och fårahjorden,
betande i morgonfriden,
allting får en tidlös glans,
som om rummet eller tiden
aldrig fanns!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
