- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång V. 1936 /
378

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5. Maj 1936 - Sven Stolpe: Mina böcker

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SVEN STOLPE

till "Uno von Thrazenberg", och dedikationen
är enkel: "Till Professor Oscar Levertin med
beundran och tacksamhet." Böök har själv
i denna tidskrift berättat — utan alla
jämförelser för övrigt’ — att han inte fick mer för
sin kärlek än jag för min. Vi ta båda saken
kallt.

I den klassiska svenska litteraturen har
jag i större utsträckning försökt samla
originalupplagor från egentligen endast två
områden — sjuttonhundratalet och nittiotalet.
Åtskilliga vackra sjuttonhundratalsböcker har
jag ärvt. Att nittiotalet i original redan är
svåråtkomligt, är en erfarenhet som jag fått
betala med blodspenningar i alla
Stockholms och Mellansveriges antikvariat. Men
trägen vinner. Den ojämförligt största delen
av den svenska avdelningen upptas
naturligtvis annars av den samtida svenska litteratur,
som jag bedömt som kritiker och själv tillhör.
Jag överdriver knappast, om jag säger, att jag
läst ali svensk litterär och kritisk produktion
under de sista tio åren. Det mesta har fått
försvinna, men den stabilare delen av mina
vänners och jämnårigas produktion har jag
behållit, och jag fröjdar mig åt många
dedikationer. Men på den punkten skiljer jag mig
naturligtvis inte en tum från de flesta andra
kritiker.

Det gör jag kanske däremot genom en
annan avdelning i min boksamling — den
kanske mest lästa, den som omfattar filosofi
och teologi. Jag har under senare år
lidelsefullt sysslat med den nya svenska
teologien, låt vara endast som intresserad
lekman. I själva verket ha Billing, Söderblom
och Nygren intresserat mig mer än hela den
svenska profana kulturdebatten. Och i hela
den svenska litteraturhistoriska
avhandlingslitteraturen, som jag äger någorlunda
komplett, finns — om jag undantar en bok om
Ernst Ahlgren av Sten Linder — ingen volym
som i spänning, vikt och skärpa kan jäm-

föras med till exempel den unge
Lundadocenten Folke Holmströms "Det eskatologiska
motivet".

Jag avslutar därmed den korta redogörelsen
för mitt biblioteks disposition och innehåll,
alldeles lämnande åt sitt öde de långa serierna
tyska klassiker, som jag började inköpa redan
som gymnasist i Jena 1922, och de stora
sviterna litteraturhistoriska sammelverk och
tidskrifter. Jag inbillar mig, att det kan ha
större intresse, om jag i stället berättar om
vilka böcker jag — oavsett upplagor,
tryckort och band — räknar som mina "stora".

Kanske skulle jag rättvisligen börja med
Selma Lagerlöfs "Osynliga länkar", den första
bok som kom mig att ana, vad dikt är.
Sannolikt är "Gudsfreden" den enda novell jag läst
hundra gånger — låt vara, att det nu är
ganska länge sedan sist. Till mina tidigaste
stora upplevelser höra också några essayer
i Bööks "Essayer och kritiker", 1913—14,
som för första gången kom mig att begripa,
att essaykonsten kan vara en mans
ansträngningar värd. Ingen av dessa böcker kan dock
jämföras med den heliga boken i mitt
bibliotek, Nathan Söderbloms
"Religionsproblemet", som jag visserligen ursprungligen läste
i Sigtunastiftelsens exemplar. Det är den enda
bok, som kommit mig att se stjärnfall och
blixtar — den knäckte på en enda natt så
fullständigt alla mina tvivel mot kristendomen,
att jag sedan dess endast med möda förmår
tänka mig in i en icke-kristeri ståndpunkt.
Fortfarande darrar jag på handen, när jag
tar ned den boken. För min åskådning
väsentliga böcker ha också varit Unamunos "Den
tragiska livskänslan", som min bäste vän satte
i min hand under ett besök på Agra
sanatorium i Ticino, där jag tillbragte ett
innehållsrikt år. Den boken har jag nästan streckat
sönder. Jag skall aldrfg glömma de
feber-vakna nätter, då jag första gången med
värkande ögon vid skenet av en — korridorbevak-

378

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:55:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1936/0390.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free