- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång V. 1936 /
704

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 9. November 1936 - John Landquist: Psykologien och livet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

JOHN LANDQUI ST

dem, erinrar Jung, "ett led i
invigningsceremonierna, särskilt i form av ståndaktigt
uthärdande av smärta samt asketisk
avhållsam-het". Men för det andra, för att återgå till den
nutida psykoterapien, så kunna varken
klargörandet-av de omedvetna orsakerna till
konflikten, ej heller överföringen till läkaren,
varmed individen träder i barnsligt förhållande
till honom, i och för sig böta någon patient.
Många patienter ha, även sedan dessa stadier
uppnåtts, förblivit lika obefriade. De bli
bundna vid läkaren genom sin bekännelse
eller de fängslas av sin underjordiska värld
liksom Teseus och Peiritoos, som stego ned
till Hades för att hämta upp underjordens
gudinna, men då de trötta satte sig en stund
ej sedan kunde resa sig, emedan de vuxit fast
vid klippan. För att individen skall botas
fordras ett tredje, det avgörande momentet:
att han uppfostras till en socialt duglig
människa. Eljest förblir han, som Jung anmärker,
"ett visserligen insiktsfullt men icke dess
mindre odugligt barn". Denna process kan
icke freudismen med sin dominerande
lustprincip förklara.

Jung gör härvid ett betydelsefullt tillägg.
Inte vilken läkare som helst kan böta en
psykiskt sjuk människa. Det går inte att böta med
bara en psykoanalytisk metod. Denna
föreställning är, skulle man kunna erinra, lika
felaktig som Pestalozzis, som trodde att man
skulle kunna utarbeta så fullkomliga
läroböcker, att den oduglige läraren skulle kunna
undervisa med dem lika bra som den duglige.
För psykoterapiens framgång fordras också,
betonar Jung, en läkarens självuppfostran.
Även på denna punkt återvänder alltså det
moraliska frihetskravet. Om det egoistiska
lustkravet är det förhärskande, hur kan då en
läkare ha vare sig intresse eller förmåga till
det vanskliga värvet att leda en människa fram
till psykisk hälsa? Jung gör den fina reflexio-

nen att människosjälen "är icke endast den
sjuke utan även läkaren".

Om psykoanalysen och konsten har Jung
också några förträffliga anmärkningar. Man
förklarar ingenting, påpekar han, av
konstverkets egenart oöh värde genom att föra det
tillbaka till barndomsupplevelser och
primitiva drifter hos konstnären eller diktaren. Om
neuroser, sinnessjukdomar och diktverk skulle
ha samma förklaring, så måste man ju komma
till den slutsatsen, att de också äro samma
sak: då blir "antingen konstverket en neuros
eller neurosen ett konstverk". Men då
analysen vänt sig bort från konstverket in i de
psykologiska förutsättningarnas labyrint, så
har den avlägsnat sig från sitt egentliga
föremål, "och diskussionen har förlagts till ett
område, som är allmänmänskligt och inte det
minsta speciellt för konstnären saint i
synnerhet mycket oväsentligt för hans konst".
Påståendet att varje konstnär är en narcist finner
Jung inte ha något vetenskapligt värde utan
bara ett sensationsintresse som ett bon mot,
och han anmärker med skäl på de
psykoanalytiska konst- och konstnärsanalysernas
"upprörande enformighet".

Dessa reflexioner av den erfarne och
upplyste psykologen ha sin aktualitet, då
barnsligheten och pedanteriet i psykoanalytiska
förklaringar av diktverk och diktare utan spår
av estetisk uppfattning av diktverks egenart
och värde tagit sig väl ohämmade och
kultur-skymmande uttryck. Men då ett konstverk
i den tjusande befriande verkan det kan utöva
är ett psykiskt uttryck av människan, så
innebär dess tillvaro också ett vittnesbörd om den
skapande friheten hos henne, och om dessa
kulturskapelser även, vilket svårligen kan
bestridas, kunna leda sina motiv tillbaka till
det omedvetna själslivet, så ligger häri en
antydan om att detta också har ett annat mer
positivt och med kulturen mer befryndat inne-

704

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:55:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1936/0716.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free