Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 10. December 1936 - Recensioner - Artur Lundkvist: Hamsun sluter ringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAMSUN SLUTER RINGEN
Men leva i fattigdom med Abel, nej, det skulle
hon inte kunna, hon vill vara vacker och
fladdra med guldstoft på vingarna. Så är det
med henne, så tomt och fattigt. Och nu har
Abel verkligen förlorat henne, kvinnan som
han drömt så länge om, illusionen om
kvinnan, som bara hon själv kan ödelägga. Vad
återstår för honom annat än Kentucky, där en
gammal historia väntar på att bli uppklarad?
Olga är en av den moderna världens kvinnor
som målat över sin verkliga skönhet och
förvänt sin magi; Hamsun har skildrat många
sådana kvinnor: med hån och förakt, med
ömhet och ett slags olycklig förälskelse: de
både lockar och stöter bort honom. I grunden
är det kanske fråga om ett steg, ett svårt och
smärtsamt steg, från den mera elementära,
vilande-moderliga kvinnan till den antitetiskt
sammansatta, den individualiserat dynamiska
kvinnan, som gömmer det arkaiska leendet
under sin hårt moderna mask? Hos Hamsun
tillkommer alltid den typiske romantikerns
konflikt mellan verklighet och önskedröm.
Mötet med kvinnan är väl aldrig enbart eller
huvudsakligen ett uppfyllande av önskningar,
utan också ett förintande och ett omgestaltande
av önskningar. Men romantikern av hamsunskt
kynne flyr ständigt detta på en gång förintande
och skapande-befriande möte, han går utanom
i alla sina kärlekshistorier och stannar därför
kvar på en infantil nivå, i eviga
pubertetsdrömmar. Förspelet blir det väsentliga,
föreställningarna om kärleken ersätter själva
upplevelsen.
Abel hör till dem som hindras och förlamas
av sin kvinnodröm, han kan inte frigöra sin
energi, bara går och väntar i ett slags hopplös
förhoppning. Men han anser sig ha mognat
genom själva bristen på möjligheter, genom
frånvaron av förhoppningar: han har
accepterat sin omöjlighet och gjort en dygd av
själv-uppgivelsen, funnit sin bittersöta lycka däri.
Kentuckyepisoden, det ljuvligt behovslösa till-
ståndet som han brutit sig ut ur och flytt ifrån
men söker sig tillbaka till igen, blir en
suggestiv symbol för en sida av livsförloppet från
födelsen-frigörelsen till döden-återvändandet:
ringen som slutes.
Men Hamsun har som vanligt mest tagit
fasta på den sociala aspekten: den påtagliga
effekten inom samhällets ram av Abels
oefterrättlighet. I det hejdlösa framåtskridandets tid
verkar han som en atavism från någon sovande,
primitiv epok. Han utgör en hädelse mot de
allmänna idealen och passar nästan lika illa
i ett demokratiskt samhälle som han skulle
passa i ett kommunistiskt eller diktaturstyrt.
Inte ens i romanen har Hamsun kunnat låta
honom leva utan extra resurser att återfalla
på: arvet efter fadern och den särskilda
omsorgen från några medmänniskor. Abel finner
ingen mening i framåtsträvandet och den
beskäftiga nyttigheten, det leder bara till inre
tomhet och hunger; men han blir vältalig
i sina primitivistiska drömmerier. Han kan
sägas representera en fjärde dimension inom
det samhälleliga. Temat har ständigt lockat
Hamsun och det måste väcka djupa
genklanger i hans innersta jag. Kanske är det
också visdom att hävda denna romantikens
fjärde dimension i vår betryckta tid.
Som alltid hos Hamsun är en mängd motiv
sammanflätade i romanen. Han övergår från
det ena motivet till det andra i rätta
ögonblicket, utan att säga för mycket, utan att
uttömma det. Det är som om man bara såg
avigsidan av en väv för att så till slut
skymta rätsidan med det verkliga mönstret i ett
ögonblicks intuition. Han är antydningarnas
mästare och det outsagda gäller ofta för mer
än det sagda. Det ger åt varje läsare en
befriande möjlighet att till dels lägga in sin
egen mening, sina egna böjelser och
hemligheter i diktverket. Däri består mycket av
Ham-suns tjusning.
797
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
