Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1. Januari 1942 - Ernest Hemingway: Världens huvudstad. Novell. Översättning av Thorsten Jonsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄRLDENS HUVUDSTAD
familjer i Sevilla, hyrde in sig för vårsäsongen
i Madrid; men de betalades bra och tillhörde
de fast anställda tjurfäktare vars program för
den kommande säsongen var fulltecknat, och
dessa tre subalterner hade troligen alla mycket
större inkomster än någon av de tre
matadorerna. Av de tre matadorerna var en sjuk
och försökte dölja detta; en hade passerat en
kort period av ryktbarhet som nyupptäckt
stjärna; och den tredje var feg.
Den fege hade på sin tid, innan han i börj an
av sin första säsong som matador fick en
sällsynt otäck hornskada i nedre delen av buken,
varit ovanligt djärv och anmärkningsvärt
skicklig och han hade ännu kvar mycket av det
hurtiga maneret från framgångens dagar. Han
var en mycket tillgänglig och uppsluppen man
och skrattade ständigt, med eller utan orsak.
Han hade under sin framgångsrika tid varit
synnerligen road av handgripliga skämt på
nästans bekostnad men avstod numera från
sådant. Det krävde en självsäkerhet som han
inte kände sig äga. Denne matador hade ett
intelligent, öppet ansikte och förde sig med
mycken stil.
Matadoren som var sjuk nedlade stor
omsorg på att inte visa detta och tänkte alltid på
att äta en liten smula av alla rätter som sattes
fram på bordet. Han hade en riklig
uppsättning av näsdukar som han själv tvättade på
sitt rum och hade på senaste tiden börjat sälja
sina tjurfäktardräkter. En hade han sålt billigt
strax före jul och en annan i första veckan av
april. Dräkterna hade varit mycket dyrbara,
hade vårdats med stor omsorg och han ägde
en till. Innan han blev sjuk hade han varit en
mycket lovande, ja, sensationell tjurfäktare,
och ehuru han själv inte kunde läsa, bevarade
han urklipp där det stod att han vid sin debut
i Madrid varit bättre än Belmonte. Han åt
ensam vid ett litet bord och tittade sällan upp.
Matadoren som en gång varit en nyupptäckt
stjärna var ovanligt liten till växten och mörk-
hyad och mycket värdig i sitt uppträdande.
Han åt också ensam vid ett bord och han log
mycket sällan och skrattade aldrig. Han var
från Valladolid, där folk är till ytterlighet
allvarsamma, och han var en duktig matador;
men hans stil hade blivit omodern innan han
lyckats göra sig älskad av publiken genom
sina meriter, vilka bestod i mod och lugn
duglighet, och hans namn på affischen drog
ingen publik. Nyupptäckt stjärna hade han
varit därför att han var så liten att han knappt
nådde upp att se över manken på tjuren, men
det fanns andra småväxta tjurfäktare, och han
hade aldrig genom sin personlighet lyckats ge
näring åt publikens fantasi.
Av picadorerna var den ene en mager,
höknäst, gråhårig man, lätt byggd men med ben och
armar som stål, vilken alltid nedanför byxorna
hade samma sorts skor som boskapsskötare
brukar gå i, drack för mycket varje afton och
gav alla kvinnor på pensionatet kärliga blickar.
Den andre var storväxt, mörk, brunhyad, hade
svart hår som en indian och enorma händer
och såg trevlig ut. Båda var stora picadorer
ehuru den förstnämnde påstods ha förlorat
åtskilligt av sin talang genom dryckenskap och
utsvävningar, och den andre sades vara så
envis och grälsjuk att han inte kunde stanna
hos samma matador mer än en säsong.
Banderilleron var en medelålders man,
gråhårig och kattvig trots sina år, och när han
satt vid bordet såg han ut som en relativt
framgångsrik affärsman. Denna säsong kunde
han ännu lita på sina ben, och när de en gång
tog slut ägde han likväl tillräcklig erfarenhet
och intelligens för att en lång tid framåt kunna
påräkna regelbundet arbete. Skillnaden blev
att när hans fötter inte längre var så snabba,
skulle han alltid vara rädd i stället för som
nu självsäker och lugn både på arenan och
utanför.
Denna eftermiddag hade alla lämnat
matsalen utom den höknäste picadoren som drack
15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
