Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 8. Oktober 1942 - Pehr Henrik Törngren: Den yttre och den inre Charles Morgan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PEHR HENRIK TÖRNGREN
Folk vill att man ska stoppa om dem och låta
dem sova. I själ och hjärta hatar de den som
försöker väcka dem från de döda."
Och ett annat av hans språkrör säger i samma
tonart:
"Och så törs ni inte lita på er själv! Tvivla
i stället på alla åsikter man lärt er. Tvivla till
och med på edra egna känslor, ty man kan
mycket väl ha förvänt synen på er!"
Det som hänt med mänskligheten, den stora
gemensamma sjukdomen mot vilken Morgan
försöker rikta vår uppmärksamhet, det är
kollektivismen, den andliga trängseln, som gör
att ingen människa längre är sig själv. "Nio
tiondelar av all mänsklig dårskap beror därpå
att vederbörande inte längre är sig själva i
andra människors närvaro utan spelar en roll
inför de andras blickar." Det är svårt att tänka
sig en mera radikal individualism än Morgans.
Och han är klok nog att, även när talet
faller på de utpräglade masslärorna i deras
totalitära form, inse att den egentliga faran inte
lurar i deras mera grova gestalter utan inom
demokratien själv, som också "alltmer
kommit att tala om staten som något evigt och
allsmäktigt och därmed tappar bort
människorna för vilka staten endast har att vara ett
redskap". Den så kallade demokratien
skänker individen rättigheter liksom för att
endast desto säkrare kedja honom fast vid hans
skyldigheter — och vid hans medmänniskor,
medelmåttorna. Medelmåttorna inte i yttre
utan i inre mening: de icke-ursprungliga,
ickeskapande, icke-levande människorna.
När Morgan talar om den människotyp som
för honom är normen, individen, den
ursprunglige, den skapande, den levande,
använder han med förkärlek det visserligen
pregnanta men ändå nästan oöversättliga uttrycket
"singleness of mind". Det betyder, taget efter
bokstaven, sinnets enhet och integritet. Men
"single-minded" betyder också renhjärtad i
bergspredikans mening — hängiven,
helhjärtad, integer vitae, om inte bara alla dessa
uttryck vore förgiftade av moraliserande
fari-seism som gör dem oförmögna att bära upp
bråkdelen av den innebörd Morgan inlägger
i sitt ord. Morgan går överhuvudtaget inte
gärna med den moraliska strömmen; han vet
att den som så gör riskerar att få ett följe av
ouppriktiga, grumliga, skumma motiv och
människor.
Singleness of mind är kärnpunkten i
Morgans hela människouppfattning. Vill man
förstå honom, måste man komma till rätta med
begreppet, söka klargöra vari det består eller
åtminstone hur det förhåller sig till andra
visioner av sann mänsklighet. Singleness of
mind är, säger Morgan,
"en form av geni, men inte det världen
vanligen menar med geni — en höjdpunkt av
talang och skicklighet —, ty den kan finnas hos
människor som aldrig är sina medmänniskor
överlägsna, fastän ett fåtal fäster blicken på
dem och ser i vilket avseende de är sina egna
herrar."
Singleness of mind är också avsiktslöshet,
hängivenhet inför ett mål utan tanke på de
positiva eller negativa följderna. I
"Sparken-broke" kastar Morgan fram frågan, varför
konstnären måste gå fram med denna envetna
och ohöljda hänsynslöshet, som varken spar
honom själv eller andra. Sker det kanske
tilläventyrs för Guds förhärligande? Och
konstnären Sparkenbroke svarar:
"Det har inte med något ändamål att skaffa.
Det är självt ett mål, inte något medel. Det
har inte att skaffa med någonting i hela
världen. Och det är detta som i grund och botten
är detsamma som ’till Guds förhärligande’."
Men singleness of mind är inte bara sinnets
enhet — utan också sinnets frihet, dess totala
oavhängighet av allt yttre, och samtidigt dess
absoluta bundenhet av sina egna inre lagar.
Av Gud, skulle Morgan säga. Det finns i "The
608
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
