180 (Bonniers litterära magasin / Årgång XII. 1943)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Februari. N:r 2 - Bokrecensioner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BOKRECENSIONER

fria associationsteknik. Man får kanske inte
lära sig så mycket, men man får lukten i näsan,
och det är väl avsikten med en sådan bok.
Det övriga Hälsingland är rätt summariskt
behandlat; allteftersom utflyktsmålen blir mer
periferiska, slappnar intresset, författarinnans
och läsarens. Men hon blir aldrig länge borta,
återvänder skyndsamt till stugan vid älven.

Sven Barthel

OSCAR F. KNAUST: En krögares
gesällvandring. Wahlström & Widstrand
1942. 12:50.

Oscar Knaust, den kände krögaren i
Sundsvall, blandar i dessa memoarer tydligen rätt
vårdslöst dikt och sanning. Det är berättelser
om och kring hans läroår i Tyskland, England
och Frankrike, framförda litet hur som helst
på ett sätt som nog gör sig bättre muntligen
än skriftligen. Ibland tycker man att det är
lustigt, ibland tycker man att det är olustigt.
Nu är det visserligen självklart att man inte
lär sig till god kypare och krögare i någon
söndagsskola, men det kan inte hjälpas att man
finner ett och annat i boken onödigt
osympatiskt. Knaust kunde gott ha strukit några av
de olustiga historierna och i stället berättat
litet mer om yrkets teknik. Sven Barthel

ELSA af TROLLE: Jag är örnen. Fritzes
1942. 5: 75.

NILS-MAGNUS NILSSON: Mälarmarh
Nordisk Rotogravyr 1942. 4: 75.

Elsa af Trolles natur- och djurskildringar
gör ett förbryllande blandat intryck. Hon är
en berest, beläst och funderande dam med
öppet och mottagligt sinne. Ibland är
hennes skildringar utmärkta resultat av artistisk
observation och stilistisk pregnans, ibland
— ofta — blåser hon upp hela moln av
romantiska litterära klichéer, som alldeles skymmer
utsikten. Bäst har hon lyckats med några sidor
om våren på Omberg och om möten med
nordiska flyttfåglar i England. Men hon har under
många år flitigt medarbetat i dagspressen, och
hon borde ur gamla lägg ha kunnat klippa
ihop en mycket bättre bok. Hon har bestämt

gjort sig själv en otjänst.

Nils-Magnus Nilsson skildrar Mälardalens
natur- och djurliv i sin bok. Han bygger
tydligen på mångåriga iakttagelser och verkar
kunnig och vederhäftig. Fågellivet är vad som
framför allt intresserar honom, och därom har
han en del saker att säga, som fångar
uppmärksamheten. Han berättar enkelt och ledigt, och
det är egentligen bara vid de tillfällen då han
inför människor i skildringarna, som han tar
till nötta klichéer. Men då gör han det desto
grundligare. Ture Wallner har illustrerat boken
med teckningar och färgplanscher.

Sven Barthel

FREDRIK STRÖM: Mot tidens gudar.
Bonniers 1942. 6:50.

Fredrik Ström har i en volym samlat
högtidstal och yttranden vid skilda tillfällen under
de tre senaste åren. Vid genomläsningen
misstänker man åtskilliga gånger, att denna
vältalighet kommit bättre till sin rätt vid det
muntliga framförandet, men ibland, till
exempel i uppsatsen om "Den svenska naturens
härlighet" och i föredraget om "Egenskaper och
ansvar", får retoriken både flykt och fasthet.
Uppräkningen är Fredrik Ströms viktigaste
stilistiska verkningsmedel, och det är knappast
heller annat än i en uppräkning möjligt att
ånge allt det han hyllar i sina tal:
kristendomen, svenskheten, demokratien, Norden,
humanismen, idealiteten, socialismen,
folkbildningen, folkhemmet. Den farligaste av tidens
gudar, som upprest sig mot dessa eviga makter,
synes för Fredrik Ström vara "materialismen",
till vars besvärjande han uppkallar andarna av
bortgångna stormän. Bland praktiska krav gör
han sig till talesman för tanken på ett nordiskt
försvarsförbund, en fälthögskola,
karaktärs-daning i skolorna, tryckfrihet. Ibland har han
både kloka och eldiga ord att säga, men ofta
tycker sig läsaren hotad av en idealitetens
översvämning.

De sakliga uppgifter, som här och var
förekommer, är inte alltid tillförlitliga. Passusen
om "Oldenburgare" sid. 49 är inte fullt
rättvis, eftersom endast Kristian II kan anses ha
"ockuperat" vårt land. Jesper Swedberg
intresserade sig mycket för bildningsfrågor, men
han skapade inte "vårt lands första verkliga
skolordning" (sid. 61); att om samme man
påpeka att han "bekämpade enväldet" gör den

180

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sat Dec 9 15:56:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/blm/1943/0196.html

		Bonniers litterära magasin / Årgång XII. 1943 / 180 (1932-1999) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|