224 (Bonniers litterära magasin / Årgång XII. 1943)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mars. N:r 3 - Artur Lundkvist: F. Scott Fitzgerald

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ARTUR LUNDKVIST

arbetsfyllda självhävdelsen. Han skar av
förbindelsen med det förflutna och anslöt sig till
ungdomens revolt, gjorde besvikelsen till den
illusoriska grundvalen för ett häftigt
uppflammande, snabbt självförtärande liv. Han var
psykologiskt offer för den kris inom den
västerländska civilisationen som första världskriget
blottade och som sedan tagit sig fortsatta
uttryck i de väldiga, pågående sociala
omgestaltningarna. I denna allomfattande
revolutionsprocess var han oförmögen att finna någon
plats, någon verklig användning för sig själv
och därigenom ett hållbart självmedvetande.
Det är typiskt att när han under trettiotalet
på nytt sökte anknytning och fotfäste skedde
det just i den bedrägliga illusionsvärld som
filmstaden Hollywood utgör.

Mycket betecknande är vad Wescott berättar
om Fitzgeralds överflödande entusiasm för
Hemingway när dennes första noveller
utkommit i Paris 1925. Han betraktade
Hemingway som periodens och generationens enda
verkliga geni, inför vilket alla andra bara hade
att stryka på foten; det var självklart att de
skulle göra allt för att jämna hans väg och
utbreda hans berömmelse. Wescott förmodar
rentav att sedan Hemingway framträtt gjorde
det kanske detsamma för honom vad han själv
åstadkom. Han hade funnit en värdigare
ersättare, han kunde själv träda tillbaka, börja
skriva för pengar och på bästa sätt förkorta
sitt liv. Ansvaret för konsten, för generationens
litterära odödlighet hade han överfört på
Hemingway, måhända med en lättnadens suck.
Det var ett typiskt utslag av hans sjukliga
självunderskattning, hans flykt från sig själv
och sin uppgift. Det var dock samma år som
han utgivit sin främsta och inom kort mest

berömda roman, "The Great Gatsby".

"The Great Gatsby" betecknas ofta som en
gangsterroman, men det är den bara på ett

indirekt sätt. Den är snarare en desillusionerad
eller inverterat romantisk kärlekshistoria,
såvida den inte helt enkelt bör räknas som en
sofistikerad människostudie. Den är alltså
sammansatt och mångsidig, men samtidigt är den
koncentrerad och dramatisk. Där finns ett
berättande jag som blygsamt träder i
bakgrunden men har en märklig förmåga att vinna
andra människors förtroende och utlösa deras
självbekännelser, antingen han vill det eller
inte. Han är emellertid mycket ensam och har,
trots att han protesterar däremot, verkligt
intresse för andra människor. Han fyller trettio
år och ryser inför den begynnande
medelålderns ödslighet. Han är nära att engagera
sig i en kvinna, men hans illusionsförmåga är
för svag, hans kritiska sinne för starkt.

Till hans vänner hör det rika paret Buchanan
på andra sidan Long Island Sound: en brutal
man ("två lysande arroganta ögon hade skaffat
sig herraväldet över hans ansikte och gav
honom tycke av att alltid luta aggressivt
framåt") och en tyngdlös, melodios, fladdrigt
desperat kvinna. Han är van att ta för sig och
förbruka, han är henne ständigt otrogen, nu
med den vulgärt vitala hustrun till en
bilreparatör. Berättarens närmaste granne är
Gatsby, en mystisk man som det viskas om
"av dem som annars funnit föga som det varit
nödvändigt att viska om i världen". Han har
ett imponerande palats och mottar varje
weekend en ström av eleganta gäster, mer eller
mindre okända för honom själv och varandra.
Festerna varar hela nätterna i ett hav av ljus
och jazzmusik, men värden själv vandrar
frånvarande omkring, nykter, artig och oåtkomlig.

Det blir berättaren som den store Gatsby
med sin legendariska förmögenhet och okända
verksamhet anförtror sig åt, i anslutning till en
tjänst som han ber honom om: att ordna ett
sammanträffande med mrs Buchanan. En fattig
pojke från Västern, begåvad med fanatisk vilja
och fantasi, har han skapat sig själv sådan han

224

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sat Dec 9 15:56:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/blm/1943/0240.html

		Bonniers litterära magasin / Årgång XII. 1943 / 224 (1932-1999) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|