Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Maj. N:r 5 - Alfred de Musset: Majnatten. På svensk vers av Ivar Harrie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALFRED DE MUSSET
Poeten:
Så häftigt hjärtat slår härinne!
Vad lönnlig oro i mitt sinne
får mig att vackla som i rus?
Lyss — där vid dörrn? Har någon knackat?
Min lampas sken som halvdött flackat
begjuter allt med sällsamt ljus?
Min Gud! Vad vållar feberstingen?
Vem kom? Vem ropar på mig? — Ingen.
En klocka slog. De vanda tingen:
en ensam man, ett plundrat hus!
Sångmön:
Poet, tag lutan fram! Ungt blod hos man och kvinna
förtrollas denna natt av Gud till ädelt vin.
Min barm vill sprängas. Känn hur mina läppar brinna!
Jag dränks i ljuva kval av vindens violin . . .
Tafatta gosse, se på mig! Ar jag ej vacker?
Vår allra första kyss — den kan du ej ha glömt.
Du blev så blek vid vingens sus — i gråtattacker
sjönk du till mig, tills allt ditt jag i mig blev tömt. . .
Den gången fick jag bli din tröst i bittra plågor,
då hade du så när av ung passion förblött.
Så trösta mig i natt: nu står jag själv i lågor —
— jag tigger dig: ge liv åt mig, tills natten dött!
Poeten:
O är det du som är mig nära?
Min stackars sångmö — är det du?
Min eternell, du evigt kära,
du, enda dam av tro och ära
som ej har övergett mig nu!
Jag ser det blonda håret glimma,
min älskarinna — syster min!
Nu gled i nermörk midnattstimma
från skimret kring din dräkt en strimma
av solskensguld i hjärtat in!
360
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
