Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Januari. N:r 1 - Wilhelm Sjöstrand: Barndomsintryckens betydelse vid litteraturläsning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BARNDOMS INTRYCKENS BETYDELSE
satta händelseförloppet. Ur samma flod stego
Faraos sju feta och sju magra kor upp, och
där den var som djupast ägde israeliternas
genomtåg av Röda havet rum liksom den
egyptiska härens undergång i de återvändande
vattenmassorna. Det närbelägna, på ena sidan
ganska brant uppstigande Parnitzberget blev
en bild av Sinai, varest lagen gavs under blixt
och dunder, och vid dess fot lägrade sig
Israels folk på Saaleängarnas förvisso mycket
fruktbara ödemark. Samma ängd, där Herren
visade sig för Moses i den brinnande busken,
var också skådeplatsen för herdarnas syn vid
Betlehem. Jag minns ännu tydligt det gamla
mörka och nu för länge sedan nedrivna stall,
till vilket jag förlade Kristi födelse. Om
judarnas tempel kom på tal, försatte jag mig i
tankarna till vår stadskyrka; där sjöng Simeon
sin lovsång, och vid dess altare, där det årliga
konfirmandförhöret förrättades, underhöll den
12-årige Jesus sig med de skriftlärda.
Tingshuset var först Josefs fängelse och sedan hans
ämbetslokaler. Det kungliga palatset, där han
tydde Faraos drömmar, låg på andra sidan
torget (ett stort värdshus), och Potifars
bostad tog gestalten av en byggnad vid samma
gata."
Efter ännu ett antal exempel av samma slag
konstaterar Lange, att han alltjämt vid
omnämnandet av Edens lustgård, Golgata,
Jerusalem etc. tillgriper samma åskådliga bilder
som i barndomen. Senare förvärvade
föreställningar spela med andra ord i detta fall föga
roll för hans inlevelse.
Andra bidrag påträffas hos den kände tyske
psykologen Müller-Freienfels, bland annat i
"Das Denken und die Phantasie" 1916, samt
i en liten uppsats av F. F. von Stenglin, "Der
Schauplatz von Dichtungen in der Phantasie
des Lesers" 1909. Mycket ingående
upplysningar lämnas av R. Hennig i
"Lektüre-Vorstellungsbilder und ihre Entstehung"
(Zeitschrift für Psychologie 1918). Hennig
berättar, att den våning med tillhörande trädgård,
som hans föräldrar hyrde i Berlin, medan han
befann sig i åldern 3—8 år, haft en
avgörande betydelse för åskådliggörandet av olika
scener i de böcker han läst både som barn
och vuxen. Till de fyra rum, varav bostaden
bestod, kan han lokalisera de mest skiftande
berättelser från skilda tider, till exempel
Odysseus’ återkomst till sitt av friare
överfyllda hem och tilldragelser ur Reuters "Livet
på landet". Härvid intaga de i samma plan
liggande rummen det höjdläge till varandra,
som i respektive fall är erforderligt. Alla dessa
rum utnyttjas emellertid inte i lika hög grad,
utan matsalen, där gossen mest uppehöll sig,
tillgripes oftast. Detta äger giltighet, även då
det är fråga om små enkla hyddor, till
exempel Peer Gynts och Solveigs koja i Ibsens
drama. I köket utspelas Goethes
"Zauberlehr-ling", och vid ett visst träd i trädgården
faller Eva för frestelsen samt utkämpar Herkules
sin strid med hydran. Vid förnyad läsning av
en skildring, som åskådliggjorts på detta sätt,
återkomma samma föreställningar, även om
det varit tjugu år eller mera, sedan författaren
senast hade befattning med diktverket. Ä andra
sidan framhåller Hennig, att fenomenet icke
uppträder, om han redan lärt känna den
omgivning, vari händelserna i en förut obekant
bok tilldraga sig. Dessutom förändras
intrycken, sedan han blivit förtrogen med en
viss miljö, som förekommer i en berättelse.
När han besökt Luthervåningen i Wittenberg,
ser han reformatorn sitta i kretsen av sin
familj i just dessa rum, medan han tidigare
tänkt sig samma idyll i matsalen i sitt eget
hem.
Hennig hade även tillfrågat sina syskon, om
dessa gjort samma iakttagelse som han. Detta
visade sig vara fallet speciellt med en syster,
för vilken den bostad, vari hon vistats under
åldern 1 3/4—6 3/4 år, spelat lika stor roll
som herlin våningen för författaren själv.
Hennig anser, att "senast i och med det åttonde
levnadsåret den själsliga process i huvudsak
avslutats, vilken för hela livet bestämmer miljön
för de av boken till läsaren förmedlade hän-
29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
