Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Februari. N:r 2 - Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
härva av vitalt högviktiga, ohyggligt ömmande
nervtrådar, som det kan vara livsfarligt att
trassla in sig i. Hur Nils Bohman till sist fann
räddningen undan detta dilemma i en religiös
upplevelse, i något som tycks ha liknat
mystikernas rofyllda vila i Gud, antydes i några av
artiklarna. Hans dragning till katolicismen
omvittnas av pater Thierry d’Argenlieu och hans
försök att förena de religiösa intressena med
naturvetenskapligt-psykologiska skildras av
doktor Gerard Odencrantz i bokens två
intressantaste uppsatser. I sin helhet är denna ett
givande vittnesbörd om en rikt utrustad
människa, som lämnat oss alltför tidigt, en ny och
smärtsam erinran om det faktum, att dessa
hårda år krävt sina offer just bland de bästa
och ädlaste inom vår generation.
Holger Ahlenius
Ragnar Oldberg: Några moderna svenska
författare. Skisser till författarporträtt.
Lantbruksförbundets
Tidskriftsaktiebolag 1944. 4: 25.
Den värsta järnkorsett som kan påtvingas en
skrivande person torde vara renlärigheten,
vilken gestalt denna än må antaga. Men
renlärighet i förhållande till Bondeförbundets
"ideologi" måtte vara något särskilt plågsamt. Den
tycks ålägga en hygglig ung litteraturmagister,
att hos bondfödda svenska författare efterlysa
intresse och sympati för "den moderna
bonderörelsen och dess problem"; att pressa
biografier och produktioner på dylikt innehåll; att
göra ett nummer av en okänd storhet som
Gunnar Falkås; att smussla undan nazismen i
Ham-menhögs broschyr "Medelklassens dilemma";
att framkasta en bombastisk halvsanning som
den, att "bondens arbete är den yttersta
förutsättningen för allt kulturarbete" (s. 125); att
misstänkliggöra en antinazistisk skribent som
Johannes Edfelt för kommunistiska böjelser;
att förebrå Ivar Harrie, "denna landsbygdens
son", att han förväxlat JUF och SLU (s. 201);
att förtiga den förhatliga Handelstidningens
namn, o. s. v. Även andra små konstigheter
kunna noteras: "Salje har en organisk
människouppfattning. Han vet, att det inte är gott
varken för mannen eller kvinnan att vara
allena" (s. 136). Eller: "De yngsta
litteraturkritikerna tål honom inte alls, då ju Böök har
den lilla egenheten att vilja gå mot strömmen"
(s. 198). Men där finns också en välgörande,
kanske omedveten spydighet som denna: "Hans
(Sten Selanders) strävan att vara rejäl och tolka
Medelsvenssons inställning till konstverken gör
honom ibland till skolmästare med pekpinne"
(s. 200). Och även i övrigt skall det villigt
erkännas, att den lilla boken, som framträder
utan alla anspråk, förefaller väl ägnad att
stimulera litteraturintresset hos landsbygdens
ungdom, till vilken den närmast riktar sig, och
den bör kunna bli nyttig och användbar inom
studiecirkelarbetet. Holger Ahlenius
Torsten Fogelqvist: Tredje rikets ansikte.
Tyska iakttagelser 1934—36. Norstedts
1944. 12:—.
Professor Henry Olsson har i en ståtlig volym
samlat de artiklar Torsten Fogelqvist skrev
efter en resa i Tredje riket våren 1934 och har
därtill fogat några skriverier i samma ämne
från de två närmast följande åren. Boken har
sitt betydande intresse som ett bidrag till
karakteristiken av denne store folkuppfostrare och
publicist. Vad Tyskland beträffar, har den för
länge sedan förlorat sin aktualitet;
förstörelseverket, som då nyss hade påbörjats, har ju
numera fullbordats. Det visar sig, att Fogelqvist
varit fången i myten om Versaillesfredens
hårdhet och outhärdlighet —- liksom många andra
hederliga svenskar äro det ännu i dag — och
han tycks ha fått för sig, att nazismen
nedbringat sedeslösheten bland den tyska
ungdomen ! Men det är också de enda punkter där
denne klarsynte bedömare låtit slå blå dunster
i ögonen på sig. I allting annat har han redan
vid denna tidpunkt haft ett vaket öga för vart
det bar hän, för det systematiska nedbrytandet
av religion, kultur och anständighetsbegrepp,
för kyrkans, universitetens, skolans och
pressens förestående undergång, för det nya
världskrigets annalkande. Det är allt skäl i världen
att tacksamt erinra sig denna klarsyns
förekomst hos en så inflytelserik publicist som
Torsten Fogelqvist. Den kommer att utgöra en del
av hans berömmelse och ett betydelsefullt led
i svensk opinionsbildning under trettiotalets
järnår. Holger Ahlenius
Mika Waltari: Ingen morgondag.
Översättning av Anna Bondestam. Wahlström
& Widstrand 1944. 5: 50.
Av den finske författaren Mika Waltari
föreligger tidigare några romaner i svensk översätt-
186,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
