Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Oktober. N:r 8
- Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
som är ganska monoton och onyanserad,
innehåller också lovsånger till den moderna
teknikens landvinningar; han prisar
"mekanismernas djupa och majestätiska skönhet", han
talar om "deras förunderliga liv och
trollbundna rörelser". Men rösten stockas av rörelse,
då han ger uttryck för sin fosterlandskärlek:
"Mitt kära land, du min mor! Hela mitt liv,
alla mina tankar och förehavanden tillhör
endast dig..." Johannes Edfelt
Från Gustaf III:s dagar
Georg Landberg: Gustaf III i eftervärldens
dom. Verdandis småskrifter n:r 476.
Bonniers 1945. 2:—.
Alma Söderhjelm: Gustaf III:s syskon.
Bonniers 1945. 9:50.
Åsikterna om Gustaf III går isär och de har
praktiskt taget alltid gjort det. Vid några
tillfällen har meningsmotsättningarna föranlett
lärda fejder. Beundrarna och belackarna är
emellertid överens om att Gustaf III inte var
någon obetydlig eller likgiltig person, och det
är självklart, att han inte skulle ha vållat så
mycken debatt, om så hade varit förhållandet.
Kungen ägde en sällsynt rik begåvning, och
bland hans talanger fanns obestridligen flera,
som gjorde honom speciellt skickad att bära
upp sin vanskliga ställning. Hans nervösa och
oroliga temperament pekade dock närmast åt
det konstnärliga hållet, och i stort sett står sig
nog de statsmän längst som är minst
patologiskt belastade. Karakteristikens senare del
är hämtad ur Georg Landbergs bok och torde
ge kvintessensen av den "summing up", med
vilken förf. avslutar sin noggranna genomgång
av debatten om Gustaf III. Man måste vara
djupt tacksam för denna koncentrerade
framställning av den lärda debatten alltifrån
1800-talets början fram till Levertin och Schück samt
den sista tidens specialavhandlingar.
*
I Alma Söderhjelms arbete "Gustaf III:s
syskon" förs vi in i den miljö, som omgav den
så hett omstridde "tjusarkungen". Det är
nämligen inte bara Gustaf III: s tre syskon, som
skildras i de fem essayer, av vilka boken består.
Den första, längsta och kanske för flertalet
läsare mest fängslande essayen ger en allmän
bild av hovlivet i form av ett slags Fersen’sk
familjekrönika från 1700-talets senare del och
1800-talets början. Författarinnans smak för
den pikanta historietten förnekar sig inte, men
Gustaf III: s hov var ju även i verkligheten
pikant, och den chronique scandaleuse, som
glimtvis ges, är därför belysande. Det är som
sagt särskilt intressant att närmare få lära
känna den äldre Axel v. Fersen och hans familj,
främst hans barn och brorsbarn, samt deras
skiftande beröringar med Gustaf III och hans
två närmaste efterföljare. Vi får återknyta
bekantskapen med Sophie Piper, född Fersen,
som vi känner från ett tidigare arbete av Alma
Söderhjelm och som nu främst skildras som
hertiginnan, sedermera drottning Charlottas trogna
väninna. De bilder som ges av Gustaf III: s
syskon, särskilt av hans bröder, stegrar inte
vår aktning för dem, och kungen själv vinner
onekligen vid en jämförelse med dem, sådana
de skildras i dessa indiskreta essayer.
Åke Thulstrup
Filosofisk naturvetenskap
Sir James Jeans: Fysik och filosofi.
Översättning och förord av Ansgar Roth.
Natur och Kultur 1945.
9:75.
Vad filosoferna var förr i världen har
naturvetenskapsmännen blivit i vår tid. Den moderna
filosofien har avlyst metafysiken från sin
ämnessfär medan naturvetenskapsmännen blivit
i allra högsta grad spekulativt anlagda. Dr
Ansgar Roth säger i sitt förord till James Jeans’
arbete "Fysik och filosofi", som nu översatts
till svenska, att "en fysiker, som skriver om
filosofiska problem, råkar ut på hal is, är lätt
att förstå... Trots detta måste man vara glad
över att någon vågar det djärva försöket att
överskrida den fruktade gränslinjen mellan
fysik och metafysik." Jeans är inte den ende
som överskridit gränsen, även om han hör till
de mera spekulativa andarna i det
naturvetenskapliga lägret.
"Den moderna fysiken är kort sagt inte helt
och hållet fientligt inställd mot en objektiv
idealism sådan som Hegels", är ett av Jeans’
711
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:57:24 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/blm/1945/0727.html
