Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - November. N:r 9 - Från bokhyllan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÄN BOKHYLLAN
skap visar sig allt vara lika uppfyllt av
stridighet. Den kloke Imlac ber dem rikta sin
uppmärksamhet mot det förgångna för att bättre
förstå det närvarande; och att börja med
besöker man pyramiderna. De lämpar sig
nämligen, som allt i världen, ypperligt för en
morallektion:
"Denna väldiga byggnad anser jag vara ett
monument över de mänskliga njutningarnas otillräcklighet.
En konung, vars makt är obegränsad, och vars
rikedomar överstiga alla verklighetens och inbillningens
behov, måste låta uppföra en pyramid för att förströ
sin trista ålderdom med att se tusenden arbeta utan
ändamål och stenar staplas på varandra till ingen
nytta. Eho du är, som, missnöjd med måttfulla
förhållanden, föreställer dig att lyckan finnes i
konungslig prakt och i dina drömmar tror att makt eller
rikedom ständigt kunna tillfredsställa ditt begär efter
omväxling —• betrakta blott pyramiderna, och erkänn
din dårskap."
Så tillåter sig d:r Johnson att avbryta
filosofemen med en smula raffel: den trogna
Pekuah kidnappas av beduiner medan det
övriga sällskapet är inne i pyramiden. Om en
tid visar det sig bli möjligt att köpa henne fri
igen, och hon återvänder fylld av förakt för de
ointellektuella kvinnorna i seralj och harem
och deras trista liv.
Rasselas har under tiden gripits av en lust
till studier och lärdom, men också här väntar
honom en kalldusch. Hans vän Imlac berättar
för honom om en lärd man, en astronom, som
utan att själv ana det har mist sitt förnuft och
tror sig kunna styra solen och planeterna.
Detta ger upphov till en dialog om de faror
som lurar i fantasi och inbillning. De är inte
obetydliga; för d:r Johnson är dagdrömmeriet
någonting som står tätt vid gränsen till
vansinne; och kapitlet slutar med att Pekuah,
prinsessan och prinsen lovar att hålla sina
fantasier i styr — särskilt Rasselas, som ibland
brukar ge efter för den farligaste inbillningen
av alla: att det vore möjligt att upprätta en
fulländad statsform.
Så går ännu en liten tid under liknande
diskussioner, bland annat om ålderdomens
besvikelser och resignation. Var och en i sällskapet
har dock hunnit finna något att önska sig —
men:
Av dessa önskningar de hade uppställt för sig
visste de väl att ingen kunde uppfyllas. De övertänkte
en tid vad som vore att göra, och beslöto... att
återvända till Abessinien.
Så slutar "Rasselas", den engelska
"Can-dide" — till sin konklusion är den inte så
olik den franska. De publicerades med några
veckors mellanrum, och de hade samma
uppgift: att visa att det fanns mer ont än gott
i världen, att lyckan som dygdens belöning var
ett högst osäkert ting. Naturligtvis kan det
sägas vara en smaksak vilkendera boken man
föredrar. Voltaires ord är snabbfotade peltaster
med ironiens spjut i ständig beredskap;
Johnsons fraser blickar bistert som hopliter över
fyrkantiga sköldar av common sense. Vilka
läsare som än må attraheras av "Candide", är
det dock med all säkerhet en grupp som skall
dras till "Rasselas": de snusförnuftiga. På
varje sida uppvisar denna bok en soliditet och
en tungfotad pondus som måste tilltala alla
beundrare av det auktoritativa ordet. En
verkligt vägande profet som d:r Johnson behöver
inte ens maskera sina truismer:
Några äro slavar under tjänare, åt vilka de
anförtrott sina angelägenheter. Några hållas i ständig
ängslan av nyckerna hos rika släktingar, vilka de icke
kunna behaga och icke våga såra. Några äkta män
äro härsklystna, och några hustrur gensträviga; och,
eftersom det alltid är lättare att göra ont än gott, kan
en enda människas visdom eller dygd mycket sällan
göra många lyckliga, men hans dårskap eller last
ofta göra många olyckliga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
