Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Januari. N:r 1 - Kommentarer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMMENTARER
inta någon sorls särställning jämförda med
andra länders böcker är inte sant. Priset på
böcker i originaleditioner är i Sverige kanske
något högre än i t. ex. England och Amerika,
om man tar i betraktande att böckerna där
i allmänhet är bundna. (Normalpriset på en
amerikansk roman är $2.50—3.00, eller i
svenskt mynt kr. 10:50—12:50.) Men
skillnaden är inte stor och blir ännu mindre
anmärkningsvärd om man tar i betraktande att
de engelska och amerikanska förläggarna har
ett ofantligt mycket större avsättningsområde
och kan utgå från större begynnelseupplagor.
Sedan detta sagts till förklaring varför böcker
från början måste vara så dyra skall vi villigt
och med största eftertryck understryka
önskvärdheten att allt flera böcker utges i
billighetsupplagor, när det väl en gång konstaterats att
efterfrågan på dem finns. Men att som
ledarskribenten i AT tycks mena en bok borde sjunka
i pris vartefter den går ut i nya upplagor är bra
naivt. Konsekvensen av en sådan praxis skulle
ju bli att alla gick och lurpassade på att boken
skulle sjunka i pris med påföljd att den aldrig
skulle göra det. För att inte tala om att
författaren troligen skulle vara föga tilltalad av
en successiv prissänkning som minskade hans
royalties. Det är ju nämligen inte bara
förläggare som kan förtjäna på böcker.
Billighetsupplagorna måste givetvis isärhållas från
originalupplagorna och ges en billigare utstyrsel, som
inte därför behöver vara mindre smakfull. Det
existerar som sagt åtskilliga sådana serier som
innehåller övervägande förstklassig litteratur.
Det räcker med att nämna Folket i Bilds serie,
Bokklubben Svalan, Tidens Bokklubb, Eliten
och Forumbiblioteket. Vad det närmast gäller
är att med nya propaganda- och
distributions-metoder vidga avsättningsområdet för billiga
böcker samt att väcka allmänheten till insikt
om att en bok inte nödvändigt behöver vara
skriven i år eller fjol för att vara läsvärd. Att
förläggarna är de första att önska en sådan
utveckling torde de med en mun vilja intyga,
och att de gör vad de kan för att påskynda den
kan tas för givet.
Brev från holländska läsare
Det måste finnas ett livligt intresse för Sverige
och svensk litteratur i Holland. Sedan
postförbindelserna åter öppnats har BLM mottagit flera
brev från holländska prenumeranter på BLM,
och det märkliga var att tidningen passerade den
tyska censuren även sedan Holland blivit
ockuperat. Ända till i september 1944 gick BLM in
i Holland, därefter existerade inga
postförbin-delser längre. Det var naturligtvis inte många
exemplar som på det viset letade sig väg innarr
för de nazistiska murarna, men dessa exemplar
tycks ha spelat en stor roll för Hollands
litterära kretsar. De blev helt enkelt de enda
budskapen till det isolerade Holland, inte bara
om den svenska litteraturen utan om den fria
världen överhuvudtaget. En brevskrivare
berättar hur hon t. o. ni. fick BLM sig tillskickad
när hon satt i koncentrationsläger och hur hon
läste högt för sina medfångar om förbjudna
böcker av Rauschning, Mann och Zweig, om
Londonbefolkningens tapperhet och
judeförföljelserna i Polen, som de ingenting hört om.
En doktor i skandinavisk litteratur skriver att
hon höll många förläggare underrättade om de
nya engelska och amerikanska böckerna genom
BLM och att hon genom det fick material till
föreläsningar om skandinavisk litteratur och
kultur. Efter BLM översatte hon Vercors’ "La
silence de la mer", som utkom på det illegala
förlaget De Bezige Bij. Två gånger fick Gestapo
tag på manuskriptet och två män arkebuserades
av den anledningen. Men den lilla boken kom
ändå ut till slut, och hela upplagan såldes slut
på fjorton dagar. Om förlagets övriga
verksamhet och den nederländska motståndslitteraturen
kan man läsa vidare i en artikel i detta häfte.
Georg Svensson
6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
