Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - November. N:r 9 - Anders Österling: Sju dikter - Näktergal i åskväder - Storstadens hyresgäst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SJU DIKTER
NÄKTERGAL I ÅSKVÄDER
En pingstnatt, full av blixt och dunder,
bröt in med vitgrönt himmelssken,
men mitt i skräcken som ett under
sjöng näktergalen på sin gren.
Den sjöng som för att överrösta
naturens mäktiga tumult
och ensam bjuda trots och trösta
på fågelvis med bröstet fullt.
Och nu allt närmre soluppgången
vi hörde näktergalens slag
med blixtens lågor över sången
ur mörkret profetera dag.
STORSTADENS HYRESGÄST
Storstadens hyresgäst om natten hör
hur vinden som en sorgsen musikant
på tak och ledningar och skorstensrör
i tomma gårdar tigger om en slant.
Där något ensamt fönster lyser matt
bor sömnlös sjukdom bakom fälld gardin
och håller vakt i denna stengrå natt
med lukt av melankolisk medicin.
Blåslampan väser med sitt vilddjursbett
från mörkrets botten, där ett arbetslag
i gatans buk med underjordisk svett
skall plåstra kablarna till nästa dag.
Storstadens hyresgäst om natten hör
en trött musik, som född ur ingenstans
mekaniskt frågar, vad vi leva för,
till den försvinner bortom tid och sans.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
