Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Januari. N:r 1 - Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
Illustrerade böcker
"Grekisk resa" av Hilding Linnqvist
(Bonniers 1946, 16: —) är den något sent i tryck
utställda men på intet sätt vissnade skörden av
en studieresa som konstnären företog 1937—38
innan han grep sig an med sin fresk i
Maraboufabriken. Eller rättare sagt en bråkdel av denna
skörd som i sin helhet fyller otaliga
skissböcker. Volymen har skissboksformat i stor
kvarto, och teckningarna är klicherade på
bladen ungefär som de kunde tänkas vara
nedtecknade i skissboken. Ibland har mer än en
teckning sammanförts på samma yta, någon
gång med otillfredsställande marginal, så att
viss förvirring uppstått. Samtliga teckningar
är utförda i tusch med en fri, rörlig,
summarisk teknik som är både impressionistiskt
iilusionsskapande och starkt personlig i själva
handskriften. Vår konst har knappt någon
skickligare — och flitigare — tecknare än
Hilding Linnqvist. Han har intensivt upplevt det
grekiska landskapets karga, förnäma storhet,
de mäktiga dalgångarna där resterna av
antiken på ett självklart sätt smälter in i
markstrukturen och förenar sig med det primitiva
herde- och bondelivet till en tavla av tidlös,
arkadisk skönhet, som får sin spegling och
oändlighetsutvidgning i de ständigt skiftande
molnbilderna. De stora utsikterna kontrasteras
mot närbilder av vegetationsdetaljer, djur,
gatu- och kaféscener, hamnar, hus, präktiga
folktyper och antika skulpturer. Tecknaren är
inte mindre konstnär i den inledande texten,
som också den består av sammanfogade lösa
anteckningsblad, fyllda med schablonfria
iakttagelser av grekisk natur och folkpsyke,
trevligt berättade reseepisoder och små prosadikter
av verkligt utsökt kvalitet. I texten kommer
också målaren Hilding Linnqvist till sin rätt,
dess färgbeskrivningar utgör ett viktigt
komplement till teckningarna. Allt som allt en ovanlig,
en genuint personlig bok.
Från denna vackra bilderbok är övergången
naturlig till den bibliofila separatupplaga av
Eyvind Johnsons grekiska noveller ur "Natten
är här" som ett danskt förlag utgivit och av
vilken Bonniers tagit en delupplaga "Pan mot
Sparta" heter den och den innehåller förutom
de fyra ursprungliga novellerna en femte, "Er-
övraren från Arkadien", som förut inte varit
publicerad i bokform.
Det står en glans av munter, solig
mänsklighetens morgon kring dessa noveller. Såvitt man
vet har Eyvind Johnson aldrig satt sin fot på
en grekisk bergsluttning eller förrättat någon
bön på Akropolis, ej heller torde han ha avlagt
examen i klassisk arkeologi. Men hans fantasi
drogs tidigt till dessa nejder, dessa, så som vi
nu ser det, lyckliga sekler före Kristus då
gudarna på det mest förvirrande sätt
beblandade sig med människorna och Olympen var
endels en bergstopp, endels ett himmelrike.
Dessa ogenerat skrivna noveller är att betrakta
som förövningar, lekfulla utkast till den stora
Odysseusromanen från i höstas. De är upptåg
i hellenistisk utklädsel, och har författaren fått
ett och annat i dräktskicket om bakfoten, vilket
långtifrån är säkert, så hör det bara till stilen,
den stil som begagnar kraftuttryck som "dra
åt Hades" eller "vad i Kronos". En stil som
är raka motsatsen till Viktor Rydbergs "Den
siste athenaren" och som söker sig till det
rustika, det saftiga och grova, till de eviga
naturalia, hellre än till det marmorglänsande
och upphöjda. En av dessa noveller är inte så
uppsluppen som de andra, och den är av
särskilt hög kvalitet. I den presenterar oss Eyvind
Johnson för en man som han kallar för
Dekatos, en fredlig svinvaktare, förkrympt till
gestalten, trasig i tänderna, jumbo i nappatag
och dryckeslag, sånglustig när han blir full.
Han förlorar sitt ena öga när en högfärdig
skrävlare, som han tillåtit sig vara litet ironisk
mot, slungar ett avgnagt svinben i synen på
honom; efter att ha krävt en blodig hämnd
försvinner han till ett vandrarliv under vilket
han till sist mister även sitt andra öga. Han
får många namn, och i Pierien kallade man
honom Homeros. Denna fina novell är nyckeln
varmed man kan låsa upp den skattkista som
heter "Strändernas svall".
Boken är försedd med teckningar av Palle
Nielsen i typiskt danskt, schatterat
streckmaner. Om dem kan man säga att de inte är
så bra att de gör något till och inte så dåliga
att de gör något från. Illustratören är inte
särskilt exakt i sin återgivning av de diktade figu-
80
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
