Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mars. N:r 3 - Notiser: Fransk tidskriftsrond
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NOTISER
ler uppe pä förlaget Gallimard står "Les temps
mödernes", Sartres, Simone de Beauvoirs och de övriga
existentialisternas tidskrift. Den är livlig och frän, för
fram både kända och nya författare och även om den
innehåller mycket som är för dogmatiskt och
filosofiskt, så är det den tidskriften man måste läsa, för
att det är den som leder debatten just nu. Den är
den enda av de större publikationerna, som stöds av
en skola och redigeras utifrån en bestämd åskådning.
Just därigenom gör den sig gällande i konkurrensen.
Några av de stora tidskrifter, i vilka man vant sig
att finna det franska kulturlivets skilda områden
behandlade på en hög intellektuell nivå, har emellertid
oförändrade övervintrat. Man kan således åter ta upp
kontakten med den 53-åriga "La revue de Paris", med
"Mercure de France", med "Esprit", "La Pensée" och
"Europé". Ett par av dem ska vi återkomma till i
senare sammanhang, här ska endast nämnas att den
nystartade "Hommes et monde" tycks följa ungefär
samma redigeringsprinciper som den avlivade "La
revue des deux mondes". Alla fina titlar och beprövade
namn möts i dess innehållsförteckning, där man
prickar för litteraturkrönikan av Thierry Maulnier.
Nordafrika, provinsen och utlandet
Fyra av de bästa litterära tidskrifterna startades i
Nordafrika under de sista krigsåren, men har
sedermera flyttat sina redaktioner till Paris. Det var den
aktive Alger-förläggaren Charlot och skalden Max-Pol
Fouchet, som grundade "Fontaine", en av den franska
litteraturens första fria utposter. Där trycktes Eluards
frihetsdikter och Jean Orieux senare prisbelönta
roman "Fontagre". Nu utges den från eget förlag i Paris
och har blivit en av de säkraste vägledarna på det
litterära området, med kritiker som Henri Hell, Georges
Blin och Boris de Schloezer.
Samman med Maritain och Saint-Exupéry stod
André Gide under sin nordafrikanska exil fadder åt
"1’Arche", som i sin redaktionskommitté upptar bl. a.
Jean Amrouche, Jacques Lassaigne, Albert Camus
och Maurice Blanchot. De tidigaste häftena innehöll
opublicerade dagboksanteckningar och dramatik av
Gide, Mauriacs "Le cahier noir" och liknande. Den
håller alltjämt en mycket hög standard, både
Amrouche och Blanchot är goda kritiker. "La Nef"
startades 1944 i Alger av Robert Aron och Lucie Faure,
vilka numera redigerar den från Albin Michels
förlag. Även om litteraturen ges största utrymmet, för
tidskriften även på andra områden sin kamp för
humanismen och de intellektuellas frihet.
"Renais-sances", som ävenledes har sitt ursprung i Alger, är
en tidskrift av mera allmänt innehåll. Den försöker
att i tidens politiska och kulturella dispyter inta en
objektiv och informerande hållning. Bland dess
medarbetare märks J.-R. Godiveau (redaktör) och Jean
Hytier (litteraturkritik).
I Lyon startades "Confluences" av René Tavernier
och blev snabbt känd som organ för en stab goda
essäister: Gaëtan Picon, Roger Caillois, René Bertelé,
Georges Blin, Raymond Queneau, Julien Gracq o. a.
Sedan den flyttat över till Paris har den fått
oregelbundna vanor och påstås komma att koncentrera sig
på specialnummer. Den har börjat med ett om Antoine
de Saint-Exupéry.
"Poètes casqués" hette en liten tidning med dikter,
som studentskalden Pierre Seghers startade vid
franska fronten. Den fortsatte året därpå som "Poésie 40"
och spreds i den sydliga franska zonen från ett
tryckeri i Avignon. På dess sidor stod de väsentligaste
verken i den franska indignationslyriken, Aragon, E]uard,
Masson, Moussinac, Sartre, Elsa Triolet, Claude Roy
o. a. publicerade sig här, Pierre Emmanuel, Joe
Bous-quet och Louis Parrot hör till dess debutanter. Efter
oavbrutna lyriska värnpliktsår kunde Pierre Seghers
med "Poésie 44" dra in i Paris. "Poésie 47" framstår
nu som en av de allra bästa, kanske den mest
överskådliga av de litterära månadstidskrifterna. Alltjämt
inriktar den sig huvudsakligast på lyriken, men har
fortlöpande krönikor och artikelserier även från andra
litteraturområden. Bland många goda medarbetare ska
här särskilt citeras de båda kritikerna Claude-Edmonde
Magny och Georges Sadoul. Tidskriften "Les lettres"
lär även ha ett illegalt förflutet, men redigeras nu
från en parisbokhandel med samma namn av Jean
Audard, Robert Kanters och Jean Vagne. Den ägnar
sig åt poesi, filosofi och litteratur och har motiverat
sin existens med ett fint specialnummer om engelsk
romantik.
I motsats mot de föregående har "Cahiers du Sud"
stannat kvar i provinsen eller rättare Marseille, där
den redigeras av Jean Ballard, Léon-Gabriel Gros och
Jean Tortel. Den är mycket starkt inriktad på den
moderna poesin och ett specialnummer i somras över
Paul Valéry hör till dess starkaste prestationer.
Liksom flera andra provinstidskrifter excellerar den i att
leta fram opublicerade manus av bortgångna diktare.
"Existences", som 1934 grundades av en förening vid
det franska studentsanatoriet Saint-Hilaire-du-Touvet,
har genom många kända författares medverkan även
utvecklats till en betydande litterär tidskrift.
I förbigående bör man väl också nämna de
tidskrifter som utom landet är språkrör för fransk kultur.
Tidskriften "Valeurs" (Alexandria), redigerad av
Etiem-ble, är hittills ensam om att ha publicerat Sartres
"Döda utan gravar". I Schweiz utges "Lettres" och i
New York "Hémisphères", båda blev under kriget
forum för landsflyktiga franska författare och
uppehåller de kontakterna. "Les cahiers du Nord" (Bryssel)
publicerade nyligen ett par förträffliga
översiktsnummer över modern fransk konst och litteratur. Nästan
helt franskorienterad är schweizarnas ståtliga
bild-och litteraturtidskrift "Formes et couleurs". Ett
blygsammare svenskt försök i genren är den av Gun Viel
Lamare från Paris redigerade svensk-franska
tidskriften "La pörte ouverte", som i sitt tredje nummer
sträckte på sig och gjorde en enkät om Descartes i
modern filosofi.
Pr o gr a mtids kr if ter
En stor grupp präglas av bestämda politiska eller
religiösa tendenser. Till dem vågar man räkna
"Criti-que", som att döma av de sex första numren är
avsedd att bli ett organ för yngre kritiker av moderat
åskådning. I en januariledare i "Le Figaro"
applåderade Mauriac "den bäst gjorda av de nya tidskrifterna".
283
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
