- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XVI. 1947 /
464

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Juli—aug. N:r 6 - Sivar Arnér: Några sekunder. Novell

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SIVAR ARNÉR

band. Han såg på hennes post, hur hon fick
det. Hon ställde inte längre om
Mölndalsbreven, hon ville inte längre ha besväret att
springa till Harriet Welin. Men hon fick fler
än från Mölndal. En som hade långsmala
kuvert och JJ tryckt på baksidan. Kanske John
Johansson eller hellre Jakob Jibling. Och en
annan med bara affärskuvert, adressen på
maskin, själva brevet, som alltid var kort, på
maskin: ban såg jämna tryckrader inuti när
han höll upp det mot ljuset. På alla satte han
sina röda kryss.

Kryss, ett litet vanligt märke för kyss. Och
rött. Kryssa, kyssa.

Komiskt, ju. Efterhängset. Dumt. Så
uridio-tiskt jävla dumt!

När hon mötte honom på gatan: "Kan du
inte va snäll och låta bli att klottra på mina
brev." — "Men kuvertet har du väl ändå ingen
användning för?" — "Ja, men jag förstår inte
varför du ska göra det? Jag blir bara arg på
dig." Han tänkte: Du får gärna bli arg på mig.
Om jag låter bli, så tänker du inte alls på mig.
Nu ska jag låta bli ett tag, eftersom du är
särskilt arg på mig. Men snart...

Snart kryssade han på nvtt. "Men snälla du,
du går mig faktiskt på nerverna. Och du har
inte rätt att göra så. Om det anmäldes, så bleve
du av med din plats."

Av med min plats blir jag nog inte, tänkte
han, de har så svårt att få brevbärare. Men jag
får kanske ett annat distrikt. Och det kan va
lika bra. För att gå här och bära på alla
flörtbrev till henne — jag vill ha en bättre
väska!

Fortsatte med att kryssa. Fast nu betydde de
inte längre kyssar, utan ett slags hotelser, fast
vanmäktiga. Hon behövde inte va ängslig för
dem, inte mer än för att få värmeslag när
stjärnorna sken på henne.

Sen dan då postmästaren sa: "Får jag tala
med Thorén ett tag." Han frågade vem som
anmält honom, postmästaren sa det inte (en

liten grå sparv med pincenéer). Och flickan
sa: "Nä, det är inte jag. För jag tyckte ändå,
att så långt ville jag inte gå. Men det är fler
än jag som har haft reda på det."

Jakob Jibling till exempel. Och när han fick
höra talas om det, så sa han, alldeles av sig
själv: "Nä, så jädrar, om jag tål det."

Sånt har han där borta, den gröne, måst va
med om. Nåt nytt distrikt fick han inte, han
fick sparken.

Men Filip, han vinner på lotteri! Så fast han
bjur den här kvällen, så får han över till att
köpa kamera. Sen blir Elsa-Britt ännu mer
opplagd, så han har inte ens behövt tala om
henne i kväll. Likaså hon hos Holmstedts, som
satt där inne och gav honom ögon över
puderdosan ...

Han där borta, när han skulle duplicera
verser åt Filip! Bordsvisan han skrivit, den
skulle föredras på nån förening som hade
årsmöte, han tänkte ge ett exemplar åt var och en.
"Men för allt vad du gör, förstör inte arket,
jag har inte flera!" Han läste igenom verserna,
han tyckte de var fjantiga, han tyckte det
stämde med Filip att va så fjantig, men han
ville inte själv bidra till fjantigheten med att
duplicera dem. Nästa dag: "Jag hann inte göra
det, vi har haft så mycket att göra, jag ska
försöka hinna i morgon." Men på morgonen
var arket försvunnet, städerskan hade tatt
det, inte att undra på, för han hade lagt det
i papperskorgen. Överst visserligen, inte
hop-skrynklat, det kunde se ut som om det bara
halkat ner från skrivbordet. Hade städerskan
vatt försiktig, så skulle hon frågat först, lagt
upp det igen. Nu måste han säga till Filip:
"Det har hänt nåt förfärligt, papperet är borta,
städerskan måtte tatt det, hon är så vårdslös
av sig." Filip bara log. "Så synd. Då får de
väl inte höra nån bordsvisa i kväll."

"Hur gick det med din bordsvisa, i förra
veckan?" — "Ja, jag skrev en ny, sen på
efter-middan. En hel del kom jag ihåg, resten fick

464

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:58:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1947/0480.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free