Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mars. N:r 3 - Alfred Kazin: Brev från Neiv York - Claes Schaar: Främmande gudar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÄMMANDE GUDAR
I denna roman, som handlar om hur en
stillsam, hygglig och passiv intellektuell av liberal
läggning kommer underfund med de brott mot
mänskliga hederskänslor, som några
"medresenärer" begår, har han satt ljuset rätt på den
moraliska reträtt till bakre förskansningar,
som gjort sig så märkbar under ytan i vårt
intellektuella liv sedan en våg av kommunism
gick över landet på 1930-talet.
Lionel Trilling är i grunden själv en
vänsterman, som genom sin bakgrund och sina starka
personliga samvetsbetänkligheter är
synnerligen disponerad för kritik av de maktägande
grupperna i amerikanskt liv. Inte desto mindre
har han här tagit det som sin uppgift att
avslöja de ihåliga, sentimentala generaliseringar
om den mänskliga naturen, som ligger bakom
så stor del av vår lättköpta amerikanska
liberalism. Hans huvudperson befinner sig "in
the middle of the journey", vid mitten av
resan genom livet, efter en sjukdom, som så
när fått dödlig utgång, inför medvetandet om
att den krets av intima vänner, hos vilka
han vistas, är redo att förråda allt som han
mest tror på för "den sociala nödvändighetens
skull". Han kan rädda sig endast genom att
trotsa den politiska hänsynslöshet, på vilken
de grundar sitt liv, han måste gå till botten
med sig själv, hålla till godo med att anses
"besynnerlig" och med att vara ensam,
moraliskt sett. Men det drama vari han uppträder
är helt och hållet en strid mellan idéer. På ett
sätt har detta lett till en viss svaghet i den
artistiska konstruktionen; personerna är i så
hög grad förespråkare för stridande idéer att
boken med sin bakgrund av fridfull newyorksk
förstadsmiljö fått karaktären av en allegori.
Men samtidigt har säkert inte under de sista
tio åren utgivits någon roman, som på ett så
tilltalande och tankeväckande sätt demonstrerar
det intellektuella livet bland amerikanska
liberaler sådant det verkligen är i våra dagar, som
så precist och så modigt ger sig in på den
kluvna psykologin hos dem som tror att
politiken liksom kriget är en verksamhet, där vi
lätt kan frigöra oss från allt det som gör oss
till människor. Med sin redlighet, sin
intellektuella rörlighet och inte minst genom den
lugna och klara stil, som fyller dess sidor,
ger "The Middle of the Journey" en utmärkt
bild av de mer väsentliga, mogna
tankeströmningarna under denna period i amerikansk
litteratur, och européer kommer att uppskatta den
som ett vittnesbörd om intellektuell hederlighet.
CLAES SCHAAR
FRÄMMANDE GUDAR
Att T. S. Eliot hör till dem som djupast
upplevt sin samtid och dess problem är en tes
som vi vid detta laget är välbekanta med och
som vi knappast kan förneka riktigheten av.
Men denna upplevelse har han gestaltat på
olika sätt. Framgångsrikast har han uttryckt
den i sin poesi, en poesi som har bildat epok
T. S. Eliot: Efter främmande gudar. Elementarbok
i modernt kätteri. Översättning av Ingvar Högman.
Norlin Förlag 1947. 5:—.
T. S. Eliot. A Study of his Writings by several hands.
Edited by B. Rajan. Dobson.
och som, såvitt man kan bedöma, kommer att
till sina viktigaste delar bli klassisk och
beståndande. Sin leda, sitt tvivel och sitt hopp
har han markerat i monument som "The Waste
Land", "Ash-Wednesday", "Marina", "The
Four Quartets"; andra skulle kanske nämna
"The Röck" i paritet med de senare och
"Gerontion" eller "Whispers of Immortality"
eller "The Hollow Men" på höjd med den
första; andra skulle nämna andra. Därom kan
tvistas; säkert är att Eliots poesi, när den är
som bäst, som friast från retorik eller alltför
205
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
