Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Februari. N:r 2 - Dagens debatt: Världsmedborgaren. Översättning av Eva Alexanderson - Notiser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NOTISER
begagna sig av. Han har vägrat att välja
dödsmaskinernas hårda skönhet och har för ögonblicket nöjt sig
med att kasta ljus över det lögnaktiga och orimliga i
<len existerande internationella sammanslutningen. De
fantasterier som ni eller andra tillskriver honom,
dem har ni säkerligen inte funnit i vad han säger eller
gör. Ni har varit illa underrättad, vilket kan hända
vilken journalist som helst.
Ni tycks i själva verket anse att det är fråga om en
samvetsöm. Var har ni fått det ifrån? Jag har aldrig
hört Davis säga att man måste motsätta sig varje krig.
Han har förklarat att han skulle vara den förste att
engagera sig som pilot i en internationell polisstyrka.
Han har endast tänkt sig ännu en möjlighet, att kriget
inte skulle bryta ut och att på det sättet endast
tyrannväldena skulle dö i stället för att de skulle krossas
samtidigt med Europa. Han har sagt vad alla tänker,
nämligen att den enda organisation som har fått i
uppdrag att vårda världsfreden är lamslagen av de
nationella suveräniteternas makt. Genom sin handling har
han påpekat denna ytterst viktiga motsägelse. Och han
har för varje nuvarande eller framtida internationell
organisation påvisat vilka ett Nationernas förbunds
syften bör vara. Det är allt, det är oerhört och det är
detta som gjort att vi ansett oss böra ansluta oss till
honom. Säg mig bara, vad tror ni att F. N.-delegaterna
kommer att reflektera mest över, om de ännu är i stånd
att reflektera, den adress som ni har undertecknat
tillsammans med 500 intellektuella eller Davis’ gest.
Jag tror det är Davis, det är mitt enda skäl. Jag tror
att man fortfarande måste försöka rädda Europa och
vårt land från en kolossal katastrof. Man måste rädda
så många liv som möjligt för att bevara de energikällor,
som kanske kommer att förändra krigets och fredens
ansikten. Eftersom det ännu inte gäller krig och
kapitulation, eftersom Frankrike inte kan slåss utan andras
vapen, anser jag alla de åtgärder på en gång nyttiga
och anständiga, vilka inte talar för ett oundvikligt krig
och som inte driver oss att välja mellan två slag av
skam, kapitulation eller tystnad inför de grekiska
mördarna och det spanska förtrycket. I den stund när alla
tvingas att tala, föredrar jag att tala för ett förnuftigt
hopp. Varken Davis eller de som accepterat honom gör
anspråk på att ge världen sanningen. De vet mycket
väl att deras väg och deras uppgift är en annan. De
har bara höjt ett varningsrop, var och en efter sin
förmåga, och det är mycket möjligt att det är en
ropandes röst i öknen. Men innan ni småler åt det, betrakta
åtminstone ett ögonblick det vidriga drag av skam och
beräkning som vidlåder de sanningar och trosläror som
nu endast kan genomdrivas med tvång. Och ni bör
åtminstone inte kasta första stenen.
Översättning av Eva Alexanderson
NOTISER
The Famous Strindberg
Utöver den strindbergsbok som omnämns bland
""Nya böcker" längre bak i häftet, har den svenske
diktarens jubileum i England också firats med en
nyutgåva av en del bland hans skådespel. "Eight
Famous Plays" heter volymen, som utkommit hos
Duckworth och kostar 15 shillings. Översättningarna
är redan förut kända, de flesta är utförda av Edwin
Björkman. Alan Harris har skrivit en kort biografisk
skiss. Volymen omfattar dessutom "The Link"
("Bandet"), "The Father" ("Fadren"), "Miss Julia"
("Fröken Julie"), "The Stronger" ("Den starkare"), "There
Are Crimes and Crimes" ("Brott och brott"),
"Gusta-vus Wasa", "The Dance of Death" ("Dödsdansen")
och "The Spook Sonata" ("Spöksonaten").
Dessutom har jubileet uppmärksammats i de flesta
litterära tidskrifterna, ehuru i tämligen skilda tonarter.
Mer högaktningsfulla har den anonyma värderingen i
Times Literary Supplement varit liksom den kände
kritikern Desmond MacCarthys artikel i Sunday Times.
Typisk för en annan riktning är chefredaktören för
Observer, Ivor Brown, som i en anmälan av Elizabeth
Sprigges strindbergsbok skriver: "På det intellektuella
området var Strindberg ingalunda någon jämlike till
Ibsen; vid sidan av dennes storslagna och konsekventa
tankelinjer ter han sig som en virrhjärna och en dvärg
(a fidget and a midget). Ibsens filosofi var klar,
övertygande och stadd i fortsatt utveckling; Shaw kunde
klart teckna upp ibsianismen därför att den i sig själv
var klar. Men svensken var aldrig någon
begreppsmäs-sig tänkare; han skrev utifrån sina känslor och dessa
var lika skiftande som hans fantasifulla grepp efter
skilda trosläror. Han kan knappast göras till föremål
för andlig kartläggning, eftersom han större delen av
sitt liv stod vansinnet nära och ibland t. o. m. såg sig
om efter ett drägligt sinnessjukhus som andra efter ett
hyggligt hotell."
Åt liknande tankegångar hänger sig den kände
kritikern Walter Allen, som i New Statesman anser
Strindbergs verk "otillfredsställande och långt under hans
europeiska samtidas". Han anser det nödvändigt att
känna till Strindbergs förhållande till Harriet Bosse
för att inte "Ett drömspel" skall förmedla enbart "ett
dimmigt intryck av raseri, hysterisk självömkan och
halvsmält teosofi". "Hans skådespel åskådliggör hans
egen situation, inte mänsklighetens som helhet", slutar
Allen, med en onekligen mindre imponerande
formulering.
Uppfattningen av Strindberg har säkerligen fått
denna mer gråa ton emedan blott en liten del av hans
verk är kända för engelsmännen. Man ser ingenting av
hans friska språk, hans humor och hans naturkänsla,
för att nämna några för svenskar viktiga komponenter
i strindbergsbilden, man känner till hans naturalistiska
dramer och en del av de symboliska, men kan tydligen
inte placera in dem i deras rätta sammanhang.
"Namnet Strindberg,–-, ger alla teaterbesökare utom
171
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
