- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XVIII. 1949 /
217

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mars. N:r 3 - John Hayward: Engelska boksamlare. Brev från London. Översättning av Sonja Bergvall

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ENGELSKA BOKSAMLARE

litteratur, och de tidigaste kvalificerade
samlarna i England var, inspirerade av berömda
franska samlare som de Thou och Grolier,
bibliofiler. Det engelska boksamlandets stolta
traditioner grundlades i 1600-talets början av
sir Thomas Bodley, grundaren av Bodleian
Library i Oxford, av sir Robert Cotton, en av
dess noblaste gynnare, och av sir Henry
Wotton, ambassadör, poet och rektor vid Eton
College. Dess guldålder tog sin början
tvåhundra år senare och fortsatte till och med
innevarande sekels andra decennium.

Den engelske aristokraten (inför utlandet
personifierad i milord på sin Grand Tour) var
alltifrån renässansen och ända tills arvs- och
andra skatter gjorde slut på hans rikedomar
en stor samlare av konstföremål och
antikviteter. Hans bibliotek var emellertid sällan
annat än ett tillbehör till hans bostad, om än
ett ibland imponerande sådant —- som exempel
kan nämnas grevarnas av Leicester, Spencer
och Sutherland och hertigarnas av Roxburghe
och Devonshire magnifika bibliotek. Det är
engelsmän i ringare ställning och med mera
specialiserad inriktning, personer för vilka
böcker först och sist var det enda föremålet
för en betvingande passion, som har äran av
att boksamlandets tradition oavbrutet hölls
uppe i tre århundraden. Bland sådana samlare
i gamla tider kan nämnas George Thomason,
som samlade på alla ströskrifter och småtryck
om inbördeskriget som han kom över, inalles
nära 2 000 volymer som George III, själv
bibliofil, senare skänkte till British Museum,
Samuel Pepys, dagboksförfattaren, vars
utsökta bibliotek finns bevarat komplett i
Magdalene College i Cambridge, och Narcissus
Lutt-rell, som samlade tillfällighetstryck av dikter
och populära ballader och på vart och ett
noterade det pris han betalade och datum för
inköpet, något som senare tiders bibliografer
har välsignat honom för. Dit hör i senare tid
berömda samlare som Richard Heber, som
hade hela hus fulla med böcker, och vidare
Henry Huth och Christie Miller, vilkas
magnifika samlingar av sällsynta förstaupplagor av

tidig engelsk litteratur sedermera har berikat
stora amerikanska bibliotek. Och i vår egen
utarmade tid har vi bibliofiler som författaren
Michael Sadleir med sin ojämförliga samling
av engelsk skönlitteratur från 1800-talet, lörd
Rothschild, som på femton år har hopbragt
världens finaste privata samling av engelsk
1700-talslitteratur, eller Richard Jennings, den
anspråkslösaste och kräsnaste av samlare, vars
lilla bibliotek, där olika genrer är företrädda,
är mönstergillt i sitt slag.

Sir Leicester Harmsworths och T- J- Wises
frånfälle under mellankrigstiden markerade
slutet på de verkligt stora privata samlarnas
gyllene era i England. Främsta orsaken var
naturligtvis att den höga beskattningen efter
första världskriget träffade de stora
förmögen-heterna, men en bidragande orsak var den
starka konkurrensen från amerikanska
offentliga bibliotek och enskilda amerikanska
samlare, som under efterkrigstidens
högkonjunktur kunde överbjuda alla sina brittiska
medtävlare i auktionslokaler och boklådor.
Utflödet av sällsynta böcker och manuskript till
Förenta Staterna hade visserligen börjat före
sekelskiftet men ökade undan för undan och
var starkast under 1920-talet, och fastän
tillfälligt minskat genom den ekonomiska krisen
i början på 30-talet har det fortsatt ända sedan
dess. En följd härav är att fler och fler
rariteter har blivit "infrusna" i stora amerikanska
institutioner som Folger-, Huntington-,
Harvard* och Yalebiblioteken och i motsvarande
grad sällsyntare. Det är i detta sammanhang
betecknande att av Houghtonbibliotekets vid
Harvard nyförvärv av före år 1640 tryckta
engelska böcker, som enbart under förra året
uppgick till 200, var inte mindre än tjugu förut
okända, och två andra var de enda kända
exemplaren av böckerna i fråga, medan femton
andra är de enda exemplar som veterligen
finns i Förenta Staterna. Av egen erfarenhet
vet jag att alla tidiga upplagor av engelsk
poesi före 1700 har blivit betydligt mera
sällsynta än när jag började söka efter sådana
för tjugufem år sedan, i vissa fall oöverkom-

217

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 17 00:32:17 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/blm/1949/0233.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free