- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XVIII. 1949 /
667

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - November. N:r 9 - Kommentarer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KOMMENTARER

Religion och litteratur

är en konstellation som på sista tiden
behandlats i flera sammanhang som blivit livligt
observerade. En tendens att sätta religionen under
debatt har ju varit mycket märkbar under
1940-talet och i åtskilliga diskussioner har en
ateistisk stamtrupp — Herbert Tingsten,
Victor Svanberg, Ingemar Wizelius m. fl. — mött
biskop Bohlin, Erik Hj. Linder och andra den
kristna trons försvarare. Sin kulmen har dessa
debatter nått i polemiken kring Ingemar
Hedenius’ "Tro och vetande", som väl i stort sett
gjort kristendomen åtskilliga
propagandatjänster, även om den gått illa åt teologin. Boken
har föranlett åtskilliga kristna ledargestalter att
samla sina resurser till motattack, samtidigt
som den förmodligen föranlett minst lika
många klentrogna som övertygade kristna att
ompröva sin ställning till religionen.

Inom skönlitteraturen har man länge med
religiösa romaner brukat avse en särskild
grupp böcker, som huvudsakligen utkommer
på förlag som står statskyrkan eller frikyrkorna
nära. Dessa böcker anmäls sällan i de stora
rikstidningarna och omnämns i regel inte i
litterära sammanhang, inte ens när diskussionen
gäller folklig läsning. Av de upplagesiffror som
publiceras framgår att många av dem tycks
säljas mycket bra och att genren har en stor
marknad, därpå tyder det ständiga tillflödet av
nya böcker. Man dömer väl inte alltför
orättvist om man säger att huvudparten av dessa
romaner är rätt likgiltiga ur konstnärlig
synpunkt och överhuvudtaget av rätt litet intresse
för dem som inte i deras förkunnelse ser en
huvudsak. I fråga om psykologisk sannolikhet kan
de nog i många fall komma ganska nära både
kolportageromanerna och de
veckopressnoveller som fått stå som huvudsaklig skottavla i de
sista årens diskussioner om
"folksmakslittera-turen". Dessa böcker har emellertid för det
mesta gått fria från angrepp, antingen nu deras

religiösa element fridlyst dem eller de helt
enkelt inte uppmärksammats. Man skulle önska
att någon kritiker ville ägna en studie åt dessa
böcker för att utreda deras litterära
beskaffenhet, deras eventuella likheter med andra
litterära standardvaror och slutligen också för
att se om i denna ymniga och rätt okända flora
möjligen kunde dölja sig någon rar ört, en
författare som kan intressera även andra än
medlemmar av hans eget trossamfund.

Det senare är kanske mest en from önskan.
Huvudparten av dessa böcker torde nog visa
att en kristen tro, som säkert i regel är djup
och äkta, inte kan rädda en litterärt och
konstnärligt underhaltig produkt, om man försöker
bibehålla något konstnärligt krav. Utan tvivel
kan även en varmt troende ha större utbyte
av en bok som speglar en gripande eller
stimulerande kamp med religiösa frågor, även
om denna jakobsbrottning inte slutar med
Guds seger. Det finns en tendens att skildra
de senaste decenniernas litteratur som en öken
av naturalism, med en och annan bortglömd
oas av andlig friskhet. Sant är visserligen att
för en del betydande författare, från
tiotalis-terna och framåt, andra idéer och ämnen,
framför allt skildringar av den snabbt
skiftande samhällsbilden tyckts viktigare än
metafysiska frågor. Sant är också att det finns
jämförelsevis få bland våra mest uppmärksammade
moderna diktare, som kan betecknas som
troende kristna under någon längre och
betydelsefullare period av sin verksamhet. Men det
finns ju ändå, som t. ex. Erik Hj. Linder visat
i sin litteraturhistoria, en stor mängd
författare som utan att ge världen del av någon
omvändelse eller ens ge den anledning att
förutsätta någon sådan, sysslat med
livsåskådningsfrågor som ligger det kristna tänkandet nära.
Linder har t. ex. i sin bok och i ett par föredrag
visat på de religiösa problemställningar som
gömmer sig i Olle Hedbergs flitigt slukade ro-

667

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:59:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1949/0683.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free