Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samtidigt en tänkare av guds nåde. Höffding kan
stundom göra ett fynd, som mången poet skulle
avundas honom, såsom då han i inledningen till
”Etiken” liknar de etiska principerna vid snöfjäll,
som på avstånd tyckas sväva i luften; men då han
vill utföra bilden, kommer det ofta något tafatt
över hans rörelser, hans stil saknar den
spänstighet och koncentration, som utmärker konstnärens
skapelser. Hans Larsson är den födde konstnären,
och även när han uppträder med den erfarne
pedagogens myndighet, vilket ej sker så sällan,
överraskar han dock ständigt genom ett tonfall, en
rörelse som osvikligt röjer poeten; och när hans
framställning rör sig på de områden, där de
djupaste livsfrågorna vetta ut mot det metafysiska, får
hans rena och behärskade stil en klarögd
uttrycksfullhet, det glittrar som av daggstänkt gräs i
morgonsolen, och orden bli levande väsen med livets
värme och glans på kinderna. Och då varsnar man,
hur tankeperspektiven växa fram ur varandra lika
organiskt som bladen ur knopparna om våren, och
till sist blommar det upp en livsstämning, som
dröjer kvar i själen och kastar en strimma solig
helg-dagsro tvärs genom vardagsbestyrens gråa
mångahanda.
Det finns i den föreliggande samlingen åtskilliga
stycken, som företrädesvis behandla spörsmål av
praktiskt-politisk eller pedagogisk innebörd och där
tankegången av naturliga skäl blir mera
jordbun-den och talet stundom får något av en höstdags ky-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
