Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Benjamin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
83 BIBELNS WÄN OCII KVINNOR.
välsignade honom eller hans stam sålunda:
Må han, af Herren älskad, i trygghet få
bo hos honom, som öfverskyggar honom
dagen om, och bo mellan hans axlar, 5 Mos.
33: 12. Under vandringen i öknen var
Abi-dan, Gideonis son, hufvudman för
Benjamins stam, 4 Mos. 1: 11; 2: 22; 7: 60;
10: 24. Hufvudmannen Palti, Rafus son,
af Benjamins stam var den kunskapare, som
för samma stams räkning sändes åstad för
att kunskapa Kanans land, 4 Mos. 13: 10.
Medan folket ännu var i Sinai öken,
utvalde Herren höfdingen Elidad, Kislons son,
af Benjamins stam att vara en bland dem, som
skulle utdela landet åt Israels bacn, 4 Mos.
34: 21. När Guds-arken blef tagen af
felisteerna, var det en man af Benjamins stam,
som först lopp och berättade det för prästen
Eli, 1 Sam. 4: 12—14. Konung Saul var
af Benjamins stam, 1 Sam. 9: 1—3, 21; Apg.
13: 21. Baana och Rekab, hvilka afhöggo
Isbosets, Sauls sons, hufvud och buro det
till David i syfte att ställa sig in hos honom,
men hvilka fingo döden till lön, voro båda
af Benjamins stam, 2 Sam. 4: 2—12. I
Salomos tid var Simei, Elas son, fogde i
Benjamin och hade såsom sådan att skaffa
lifs-förnödenheter för konungen och hans hus
under en månad hvarje år, 1 Kon. 4: 18.
En af Davids beryktade hjältar, Ittai eller
Itai, Ribais son, var ock af Benjamins stam,
2 Sam. 23: 29; 1 Krön. 11: 31. I Davids
tid var Abieser hufvudman för krigsskaran
i Benjamins stam för att betjäna konungen
under årets nionde månad i allt det, som
angick krigsfolket, och med honom voro
tjugufyra tusen man, 1 Krön. 27: 12. En
annan samtida furste i Benjamin var
Jaa-siel, Abners son, 1 Kron. 27: 21. I
Josafats tid var Eljada, en krigshjälte,
befälhafvare i Benjamin, och med honom voro
tvåhundratusen man, väpnade med båge och
sköld, 2 Krön. 17: 17. Benjamins stam
räknade redan vid inmönstringen i Sinai öken
trettiofem tusen fyrahundra stridbara män,
som voro tjugu år gamla och därutöfver,
4 Mos. 1: 36, 37. Då David var konung i
Hebron gingo tre tusen benjaminiter till
honom för att göra honom till konung öfver
hela Israel, 1 Krön. 12: 29. I Asa,
judakonungens krigshär, funnos ej mindre än
tvåhundraåttatio tusen man af Benjamin,
hvilka buro sköld och spände båge,
allesamman stridbara män, 2 Krön. 14: 8. Hela
Benjamins afkomma kallas på många ställen
Benjamin, 5 Mos. 27: 12; Dom. 5: 14; 10: 9;
20: 10, 20, 25, 35, 36, 39, 40, 43, 44, 46;
21: 6, 15, 17; 2 Sam. 2: 9, 15, 31; 3: 19;
l Krön. 21: 6; 2 Krön. 11: 1, 3, 10, 12, 23;
14: 8; 15: 2, 8, 9; 25: 5; 31: 1; 34: 9, 32;
Esra 1: 5; 4: 1; 10: 9; Neh. 11: 36; Ps. 68:
28; 80: 3; Hes.. 48: 23; Os. 5: 8; och på
andra ställen Benjamins barn, Benjamins barns
stam, Benjamins hus och Benjamins stam,
Jos. 18: 11, 20, 21; Dom. 1: 21; 20: 3, 12—
15, 18, 21, 23, 24, 28, 30—32, 36; 2 Sam.
2: 25; 3: 19; 1 Krön. 6: 60, 65; 8: 40; 9: 3;
12: 2, 16, 29; Neh. 11: 4, 7; Jer. 6:1 m. fi. st.
När Kanans land utskiftades åt Israels
barn, fingo benjaminiterna sin lott mellan
Judas barn och Josefs barn. Och deras
gräns i norr gick ifrån Jordan på norra
sidan om Jeriko upp emot bergstrakten
västerut; och gränshnien på västra sidan
vred sig söderut och gick till Kirgat-Jearim,
en stad som tillhörde Judas barn. Och
gränsen på södra sidan gick västerut och
sänkte sig till ändan af det berg, som ligger
öster om Hinnoms sons dal, i Refaeerdalen
norr ut, och ned till Hinnomsdalen, söder
om Jebuseerna, och sträckte sig ända till
norra viken af Salthafvet vid Jordans södra
ända. Jordan var gränsen på den östra
sidan. De städei’, som inom detta område
tillföllo Benjamins stam, voro till antalet
tjugusex och bland dem var äfven
Jerusalem, Jos. 18: 11—28. Men benjaminiterna
fördrefvo icke de jebuseer, som bodde i
Jerusalem, utan jebuseerna bodde
tillsammans med Benjamins barn i Jerusalem, Dom.
1: 21. Det land, som sålunda tillföll
Benjamins stam, kallas än Benjamin, än
Benjamins land och än Benjamins område, Dom.
20: 10; 21: 21; 1 Sam. 9: 4, 16; 10: 2; 13: 2,
15, 16; 14: 16; 2 Sam. 2: 9; 21: 14; Jer. 1: 1;
17: 26; 32: 8; 37: 12; Hes. 48: 22, 24. När
Israel åter en gång får sitt land igen, skall
en lott från öster till väster tillfalla Benjamin,
Hes. 48: 23.
Den benjaminitiska stammen hade vid ett
tillfälle för sedeförderfliga gärningars skull
så när blifvit utrotad. En levit kom
nämligen resande genom Gibea och stannade där
öfver natten med sin frilla. Och männen i
Gibea, som voro benjaminiter, begingo en
illgärning emot mannens frilla, så att hon
afled, efter att hafva blifvit på det
ohyggligaste våldförd och skändad. När detta
blef kändt i Israel, drog hela Israel upp till
Gibea och begärde, att de män skulle
utlämnas, som hade begått illgärningen. Men
benjaminiterna ville icke utlämna dem, och
därför stridde de öfriga stammarna emot
benjaminiterna och hade så när utrotat hela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
