Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Angreppen emot Bibelns klarhet (perspicuität) - Angreppets betydelse - Beskyllningen för felaktig cirkel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 42 —
vi uppgifva hela vår skriftprincip. Våra motståndare
kunde lugnt medgifva oss, att icke kyrkan utan
Skriften själf är både real- och kunskapsgrund för
sin auktorität, och de behöfde icke heller frukta
att erkänna dess sufficiens. Vore Bibeln icke Mar,
så skulle den — hvilka egenskaper vi annars än
må tillägga densamma — lika litet hjälpa oss, som
ett af de pythiska orakelspråken hjälpte den, som
icke förstod dess rätta mening, och så måste vi
postulera antingen med svärmarna det ofelbara »inre
ljuset» eller med Bom det ofelbara läroämbetet för
att tolka Skriftens verkliga innehåll, hvilket vi
annars aldrig skulle kunna tillegna oss. Ty däri måste
vi gifva Mö hl er rätt, att vi icke kunna grunda
vår tro på hvarken egna eller andras exegetiska
forskningar, ifall dessa i frågor, som röra
frälsningen, på grund af Skriftens oklarhet tid efter
annan kunna komma till olika resultat.1
Vid läran om Skriften såsom norma
normans eller åtminstone vid denna läras praktiska
genomförande förväxlar man enligt Möhler, om
också utan att själf vara medveten därom
Skriftens läsare med denna själf.2 Nu är väl Skriften
—’ säger Ketteler — fri från villfarelse, men
läsaren är det ingalunda, och denne upptager därför
icke i sig Skriftens innehåll rent och oförfalskadt,3
1 Jmfr Möhler. Symbolik, S. 364 f.
2 Jmfr Möhlers Symbolik, S. 399 och Hettinger,
Fundamentaltheologie, B. II; S. 116.
8 Jmfr Ketteler. Das allgemeine Concil, S. 35. .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
