Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Srnst Rolf och
hans sketch-författare ■
I en Rolf revy spelade sketcherna en mycket
obetydlig roll. I de flesta Rolfrevyer har det inte
varit någon sketch alls, i andra har det
förekommit på sin höjd en eller två. Men Ernst Rolf, som
förstod att samla omkring sig en hel stab av
medarbetare, engagerade naturligtvis . en
sketchförfattare. Och denne författare engagerades mot
månadslön. En sommar hade jag en enda sketch med
i revyn på China. För detta erhöll jag månadslön
under maj, juni, juli och augusti. Det var en
mycket angenäm sommar, ehuru jag avundades
»mannen med vattenfallet», en utlänning som gick
där och hade flera hundra kronor om dagen, utan
att vattenfallet var med i revyn. Det lämpade sig
inte för scenutrymmet. Den sommaren hade Ernst
Rolf både en sketchförfattare och ett vattenfall
engagerade. Jag satt ofta tillsammans med
vattenfallet inne på Berns och vi samspråkade livligt
och voro båda mycket nöjda med livet och
tillvaron. När någon skarp kritiker anmärkte på
Rolfs varietébetonade revyform, ställde vi oss
synnerligen oförstående inför kritiken. Vi voro
mycket nöjda med formen. Och publiken var nöjd den
också. En Rolfrevy full med sketcher hade aldrig
varit någon riktig Rolfrevy.
Mitt första bidrag till Rolfrevyn hette
»Furstebröllopet», en sketch som handlade om Astrid och
Leopold. Det var något av det dummaste, som
någonsin skrivits i svensk revyhistoria. Och det
vill inte säga så litet. Men Ernst Rolf, som tyckte
att författaren hade så trevliga halsdukar och
käcka golfbyxor, visade stort intresse för
numret och inköpte det för etthundrafemtio kronor
kontant. Vid den tiden hade jag aldrig haft så
mycket pengar. Jag satte mig inne pa
Hasselbacken och bläddrade med hundralappen och de fem
tiorna. Under tiden repeterade man sketchen inne
på Cirkus. Astrid spelades av Katie Rolfsen, som
jag sedan dess haft ett synnerligen angenämt
samarbete med. Hon kan göra ett glansnummer av
den omöjligaste replik. Men i »Furstebröllopet»
stod hon sig slätt.
Där voro
replikerna nämligen
otroligt omöjliga. Så
inföll
premiärdagen.
Jag inköpte
tven-ne biljetter och
satte mig
tillsammans med fästmö
i loge. Jag skulle
nu visa min
fästmö att jag var en
framstående
författare. Mitt namn
stod till och med
i programmet.
Ridån gick upp. Det
blev tyst i sa-
longen, en tystnad
som höll i sig
under hela sket-
chen. Och
efteråt var det bara
två personer, som
applåderade. Den
ene var
författaren själv, den
andre var
direktör Ernst Rolf,
som hade smugit
sig in i salongen
för att bidraga till
framgången.
Situationen var
ovanligt pinsam.
Nästa dag hade
Ernst Rolf en
"Har du fått en
knapp i västen...?’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
