Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Decretalium») åt sin bror- eller systerson sina juridiska
skrifter nämligen Codex, Digestum vetus, Digestum novum,
och Hugnecios Summa; och 1279 efterlämnar en doktor i
den kanoniska lagen fyra exemplar af Decretalerna med
förklaringar, ett dito af de gamla Decretalerna, Codex,
Digestum vetus, Goffredi Summa samt fyra teologiska
arbeten.
Beträffande bokhandelsväsendet i Paris, hvarest en
bokhandlare fanns redan 1170 enligt uppgift af Peter från
Blois, så utgåfvos under de tvenne första århundradena
af universitetets tillvaro påbud därom 1275, 1323 samt
1342. Stadgandet af 1275 innehåller blott allmänna
bestämmelser, hvilka hufvudsakligen gå ut på att skydda
köparen för prejeri från bokhandelskommissionärernas
sida. I påbudet af år 1323 äro bokuthyrarne (Stationarii)
och bokhandelsombuden (Librarii), som förut kunnat
förenas i en och samma person, skilda från hvarandra. De
förra skulle hafva felfria handskriftsexemplar till
afskrifning, fingo ej öfverskrida den därför upprättade taxan
och tillätos ej att afyttra några böcker utan särskildt
medgifvande af universitetet. För librarii upprepas
bestämmelserna från 1275, men de erhöllo tillstånd att
obehindradt idka försäljning af böcker. Alla till bokväsendet
hörande personer utgjorde ett skrå, som skulle aflägga
trohetsed till universitetet, hvilket öfver dem höll en
noggrann tillsyn. Under en längre tid hade de sin bostad i
»Pays latin», och därstädes anträffades sålunda ej blott
afskrifvarne (escrivains), utan äfven miniatyrmålarne
(enlumineurs), pergamentmakarne (parcheminiers) och
bokbindarne (lieurs).
I Tyskland nämnas äfven Stationarii i universitets-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
