Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
statuterna, men de synas därstädes ej hafva haft samma
betydelse som i Bologna och Paris. Stadgarna för de
ryktbara högskolorna i Wien och Prag tillåta magistrar och
baccalaurei att diktera böcker för sina åhörare, blott detta
skedde med tillbörligt aktgifvande på både innehåll och
form,1 och detta kallades »ad pennam dare». Det är
sålunda troligt, att studenterna vid de flesta af Tysklands
medeltidsuniversitet själfva skrefvo många af sina
böcker efter lärarnes diktamen, hvilket ådagalägges af ofta
förekommande namnteckningar, och de, som sökte närmare
underrättelser, funno böcker till afskrifning i
klosterbiblioteken. Bokhandelsidkare, dels bofasta, och dels endast
marknadsbesökande, omtalas dock från Wien, Frankfurt
a. M., Nördlingen, Erfurt, Metz, Lubeck, Hamburg och
flera andra städer.
För den stora betydelsen af manuskripthandeln i
Nederländerna, som då ännu stodo i politiskt samband med
Tyskland, tala de vackra litteraturalster, som därstädes
kommo i dagen. Afskrifvare och illuminatorer
(»verlichters») i Brugge och Gent förenade sig i midten af
1400-talet till särskilda gillen, emedan målarne betraktade
illuminatorernas arbeten som ett ingrepp i sina rättigheter,
och därför endast mot en afgift ville tillåta dem att
fortfara därmed, och af denna omständighet ådagalägges,
hvilken betydelse deras konstnärsverksamhet redan då
ägde. De praktälskande hertigarne af Burgund och andra
förnäma män synas också hafva utöfvat ett betydande
inflytande på bokhandeln och därmed i samband stående yrken.
1 »Fideliter et correcte, tractim et distincte, assignando paragraphos,
capi-tales literas, virgulas et puncta, prout sententia reqvirit», Kirchhoffs S. 115.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
