Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
296 RECENSIONER_______________________________
biblioteket i Upsala, där äfven största delen af De la Gardies bibliotek är
förvaradt. Shering Rosenhanes vackra bibliotek, till stor del bestående af
böcker från polska jesuitkollegier, är kringströdt i olika svenska bibliotek,
Axel Oxenstiernas och hans söners bibliotek är däremot spårlöst försvunnet
och Alexander Erskeins skingrades på främmande botten genom försäljning.
För sitt arbete har författaren grundligt utnyttjat såväl den
bibliogra-fiska som den historiskt-topografiska litteraturen, hvarom den 15 sidor starka
litteraturförteckningen i bokens början vittnar. Hans förnämsta källor hafva
för de preussiska biblioteken varit Hiplers arbeten, särskildt »Analecta
Var-miensia» (1871); i mindre utsträckning synes han för denna del ha begagnat
den redogörelse, som en från Vetenskapsakademien i Krakau sommaren 1911
utsänd kommission, hvilken hade i uppdrag att förteckna Polonica i svenska
samlingar, år 1914 offentliggjorde under titel »Sprawozdanie z poszukivan
w Szwecyi». För de mähriska och böhmiska biblioteken har hans
hufvud-källa naturligtvis varit den lärde benediktinpatern Beda Dudiks »Forschungen
in Schweden zu Mährens Geschichte» (1852), som alltjämt är ett
grundläggande bibliotekshistoriskt verk. Han har dessutom till stor del kunnat bygga
på svenska bibliografers arbeten, såsom Annerstedts och andras ; i icke ringa
grad torde bl. a. den utredning af de svenska inkunabelsamlingarnas
proveniens, som förebragts i de tryckta katalogerna öfver dessa, varit honom
till nytta.
Walde har äfven företagit grundliga arkivforskningar såväl i de större
bibliotekens handskriftssamlingar som i riksarkivet. Ett särdeles viktigt
material erhålles naturligtvis i de i Kungl. biblioteket och i Upsala
universitetsbibliotek förvarade originalkatalogerna öfver vissa eröfrade bibliotek, som
vid plundringen åtföljde dessa, liksom de inventarier, hvilka uppgjordes af
de svenska kommissarier, hvilka hade i uppdrag att nedpacka och hemsända
bytet. Under Gustaf Adolfs krig var det vanligen hans hof predikant eller
annan honom närstående person, som fick i uppdrag att taga befattning med
biblioteken. I Riga synes sålunda hof predikant en Johannes Bothvidi hafva
ombesörjt inventeringen och hem s ändan det af jesuitkollegiets bibliotek, i
Würz-burg och Mainz finna vi hof predikant en, sedermera biskopen i Strängnäs
Johannes Matthiæ sysselsatt med inpackningen af de många i dessa städer
eröfrade boksamlingarna, delvis med hjälp af konungens lifmedicus doktor
Robertson och en doktor Henkel. Efter konungens död var det vanligtvis
en sekreterare i fältkansliet, som tillhöils att på papistiska orter samla och
tillvarataga boksamlingarna, eller någon särskild krigskommissarie, såsom Johan
Bussow, hvilken hade i uppdrag att hemtransportera det stora bytet i Mähren.
I riksarkivet har förf. äfven funnit dokument af vikt för flera af de tagna
bibliotekens historia; i synnerhet är detta fallet för Mainzbibliotekens
vidkommande och för det danska krigsbytet 1658—60.
Den mest gifvande källan ha dock böckerna själfva varit. Där de
icke röjt sin proveniens genom ägarebeteckningar, andra anteckningar och
exlibris, har forskarens skarpa öga upptäckt gamla bibliotekssignaturer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
