Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
226 ARVID LINDHAGEN
icke lida något tvifvel, att, om det öfver hufvud varit möjligt att få reda
på några närmare detaljer om helgonet, dessa hade varit kända i Lund och
äfven hade influtit i breviariet.
Eufrosina och Florentia stå i Aarhus, Köbenhavn och Slesvig vid den
7 juli, i Lund vid den 18 och i Viborg vid den 5. Enligt Odense- och
Slesvig-breviariet skulle de hafva tillhört s. Ursulas följe, 11,000 jungfrur;
men går man till Lundabreviariet, får man helt andra upplysningar- Af
officiets sex lektier handla de fem första om Euf rosina, den sjätte om
Florentia; och de båda jungfrurna hafva intet gemensamt mer än dagen.
Eufrosinas fader hette Pafnutius och bodde i Alexandria; vid 18 års
ålder anlade hon manskläder och gick in i ett munkkloster, där hon i stor
enslighet tillbragte återstoden af sin lefnad. Hon står vid den 1 jan. i mart.
rom. och vid den 11 febr. i Acta SS, På det senare stället uppgifves, att
hennes förnämsta ben jämte hufvudet äro till finnandes i ett nunnekloster
af benediktin-orden vid Royal-lieu i närheten af Compiègne. Att denna
uppgift och den motsvarande lundensiska stå i strid med hvarandra, är en i
dylika fall som bekant icke ovanlig företeelse.
Florentia var en hednisk flicka, som s. Hilarius döpte under sin
landsflykt, och som följde honom tillbaka till Poitiers, där sedermera hennes
åminnelse enl. uppgift1 firades den 1 december.
Answerus (18 juli) saknas i mart. rom. Han var abbot i Ratzeburg
och blef jämte åtskilliga af sina munkar stenad till döds den 15 juli 1066.
Bland tryckta nordiska breviarier är det endast Slesvicense som nämner
honom.
I den på tre dagar i september (den 1, 14 och 28) förekommande
festbeteckningen 24 seniores möter oss en kalendarisk sällsynthet. Därmed
åsyftas de 24 äldste, som Johannes såg sitta rundt omkring Guds tron i
himmelen, och som omtalas på flera ställen i Uppenbarelseboken (IV, 4;
V, 8; XI, 16; XIX, 4). I orienten är deras kult af gammalt datum, och än i
dag firas de af kopterna på den 2 december.2 I västerlandet kunna de
spåras redan på 800-talet, åtnjöto under 13- och 1400-talen en särskild
popularitet såsom mäktiga hjälpare, men förekomma enl. Franz (anf. arb., sid.
177) ingenstädes i kalendarier, hvadan vårt kalendarium i detta afseende tills
vidare är att betrakta som ett unicum. Deras dyrkan grundar sig på den
1 Acta SS., 13 jan. (art. Hilarius). Jfr äfven Grotefend, Zeitrechnung.
2 NlLLES, Kalendarium manuale utriusque ecclesiœ, T. 2 (Oeniponte 1897), s. 698, 711.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
