- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen / Årgång IX. 1922 /
236

(1914-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

236

ARVID LINDHAGEN

wän erchebiscopen [Jöns Bengtsson] på Cathedre Petri dagh [år 1457], och
befalte för then skuld, at then daghen skulle wara landzheligh her i rikit,
som en part mena, Men en part mena at han fick Stocholm in på then
daghen, och bödh för then skull vppå at han skulle hallas heligh.» Huru
intressant denna notis än är, lämnar den dock ingen upplysning om själfva
innebörden af ordet landshelig. Bättre besked härom får man af Den svenska
kyrkoordningen af 1571,1 där det på s. 97 stadgas:

»Therföre skola ock her effter thesse effterscriffne Helgedagar och
platt inge andre Landzhelige håldne warda.

Först alle Söndagar, Th er näst alle thesse Christdagar, Jwl medh sinne
helg, Nyårs dagh, wars Herres Döpelses dagh, then man kallar the helige
Tree Konungars, Skärtorsdag, at man tå handlar om Herrans Natward.
Pascha medh sinne helg, wars Herras Himmelsferdz dagh som ock kallas
Helge Torsdagh, och Pingsdagh medh sinne helg. Transfigurationis, som
hölles siunde Söndagen effter Trinitatis. Sedhan tree wårfru dagar, som
äro Kyndermessa, Marie bebodelse som faller j Longfastonne, och
Visita-tionis, thet är Marie besökelse, Sommestädz hålles thenne wårfrudagens
Historia på dyra wårfru,2 huilket vthi thenna war sedh intet hinder gör,
effter thet är een frij ting, Må ock för then skuld wäll hollas. Ytterligare
ock alla Apostla dagar, föruthan S. Pedhers dagh om wintren.3 På thet
sidsta ock så thenna dagar S. Johannis baptiste dagh, Michels messo och
Helgona messo.

Alla andra Helgedagar som tilförenne haffua warit håldna, skola nu
hädhan aff wara afflagda, så at the intet lysas såsom the andre, icke heller
tå antighen ringes eller siunges, vthan hwar och en må då syndalöst och
saaklöst achta på sitt arbete. »

Häraf framgår, dels att de landsheliga dagarna äfven efter
reformationen voro rätt talrika, dels ock att de uppenbarligen voro sådana dagar,
som af sila borde helighållas genom kyrkobesök och hvila från arbete.
Uttrycket festum terræ eller landsheligt torde alltså vara identiskt med det
mera kända festum fori. Till jämförelse må anföras, hvad Decretum Gratiani4
föreskrifver om den romerska kyrkans festa fori.

»Pionunciandum est, ut sciant tempora feriandi per annum, id est:
omnem dominicam a vespera usque ad vesperam, ne a Judaismo capiantur.
Feriandi vero per annum isti sunt dies: Natalis Domini, S. Stephani, S.

1 Handl, rörande Sveriges historia, Ser. 2, II. Stockh. 1872.

2 15 aug., Marie himmelsfärd.

3 Mirk att den ofvannämnda Cathedra Petri här uttryckligen undantages.
i Corpus juris canonici I (ed. Friedberg, Lipsiæ 1879), sp. 1353.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:27:17 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bokobibl/1922/0244.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free