- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen / Årgång XVI. 1929 /
3

(1914-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ETT NEKROLOGIUM FRÅN JOHANNITERKLOSTRET I ESKILSTUNA^

samlingar. Örnhjälm har i sitt Bullarium, T. XII, sammanfört avskrifter av
omkr. 200 brev, som röra Eskilstunaklostret, likaså finnas talrika kopior i de
av Hadorph, Peringsköld och Silfverstolpe gjorda samlingarna till de
svenska klostrens historia. Även i C. R. Berch’s i Riksarkivet förvarade »Suecia
augusta, venerabilis et illustris» finnas bidrag till detta klosters historia.

De bevarade breven röra huvudsakligen testamentariska bestämmelser
eller donationer av gods, jord eller penningar till förmån för klostret,
varigenom givarna vilja tillförsäkra sig delaktighet i klostrets förböner och
privilegier. Mången gång ingiver sig donatorn med hela sin förmögenhet i klostret
för att på sin ålderdom få åtnjuta vård och skydd i klosterhospitalet, ofta
under förbehåll, att samma rättigheter beviljas hans efterkommande. En
sådan person kallas confrater fsoror), också donatus. Det egentliga
ordensfolket bestod av tre kategorier: riddarna fmilites), vilka dock icke bodde i
klostret, prästerna (capellani eller sacerdotes) och tjänande fratres.
Prästmunkarnas antal torde högst hava utgjort tolv såsom i de danska S. Hansklostren.
I spetsen för klostret stod en prior, även kallad commendator, preceptor eller
provisor.1 Där prioratet bekläddes av en riddare, hade denne alltid vid sin
sida en prästerlig prior. I Eskilstuna synas de prästerliga priorerna hava varit
i majoritet. I de bevarade svenska pärmbreven anträffas icke så få namn
på priorer, prästmunkar samt världsliga bröder och systrar i
Eskilstunaklostret under medeltiden. Även s. k. delaktighets- eller participationsbrev,
utfärdade av priorn och bröderna i Eskilstuna, hava bevarats till vår tid.
På 1500-talet hava sådana brev t. o. m. blivit tryckta. I Uppsala
universitetsbibliotek finnes ett exemplar av ett år 1519 av priorn Olavus Haqvini
i Eskilstuna utställt participationsbrev, tryckt i Uppsala av Paul Grijs.

Den mest givande källan för kännedomen om klosterfolket i det första
svenska johanniterhospitalet har dock, ehuru känd, hittills förblivit outgiven.
Denna källa utgöres av ett obituarium eller nekrologium för
Johanniterklostret i Eskilstuna, skrivet med hand från början av 1400-talet i ett
kalendarium till ett latinskt psalterium i Riksarkivets Skoklostersamling (Cod.
Skokloster 9 in 8°). Handskriften har av Schröder beskrivits som ett
bre-viarium, vilket tillhört Vadstena kloster »som synes af anteckningarne vid
Calenderna».2 Annerstedt har däremot riktigt bestämt anteckningarna såsom
ett »Necrologium monasterii Eskilstunensis» och tagit en avskrift av detsamma
för en tillämnad fjärde del av »Scriptores rerum svecicarum medii ævi».3

1 I Sverige användes titeln prior, någon gång provisor. Så nämnes 1318 en frater
Gisico provisor in Eskilstuna och år 1413 en herr Andris provisor i Eskilstuna.

2 J. H. Schröder, Catalog ö. manuscripterna... på Skokloster (Stockh. 1825), s. 25.

3 Materialet till denna del är sammanfört i Cod. U 143 c i Uppsala UB.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:12:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bokobibl/1929/0011.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free