Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GEORG SCHAUMAN f 43
tekten G. Nyström, med understöd, som beviljats av Consistorium, studera
moderna biblioteksbyggnader i Danmark, Tyskland, Österrike och Schweiz.
Resultatet var det nya bokmagasin, som 1904—1906 uppfördes som en
halv-cirkelformig tillbyggnad i sex våningar jämte källarvåning, och i sina
strålformigt ordnade dubbelskåp beredde plats för över 250,000 band. För
studier av inredningen och förvaltningen besökte Schauman dessutom 1907
bibliotek i Köpenhamn och Lund. Vilken Schaumans andel var i de
slutliga ritningarna för nybyggnaden framgår ej av tillgängliga akter, men det
synes sannolikt, att arkitekten i sin strävan att nå ett dekorativt sett
verkningsfullt resultat ej tillräckligt beaktat de krav, som från bibliotekshåll
framfördes. Åtminstone uttalade Schauman senare stundom rätt skarp kritik
av de brister, som vidlåda tillbyggnaden och vilka åtminstone till en del
kunnat undvikas, om de bibliotekstekniska synpunkterna fått råda.
Programmet för bokmagasinets inredning uppgjordes av Schauman, som också
planerade bokförrådets inrymmande i detsamma och de övriga omställningar,
som härav blevo nödvändiga, och även ledde hela flyttningsarbetet. Vid
nyordnandet av samlingarna bevarade Schauman i hela den utländska
avdelningen uppställningen i ett antal stora huvudavdelningar, men inom dessa
genomförde han principen av böckernas uppställning enligt format och med
bestämda platssigna på hyllorna. I huvudsak hade ju denna princip även
tidigare följts, men för vissa avdelningar hade systematiska och alfabetiska
uppställningsprinciper börjat tillämpas, och i dessa avdelningar återinförde
Schauman format- och platssignum-principen, till förmån för en mekanisk
säkerhet vid boklånens expediering och för att bättre kunna utnyttja
utrymmet.
I samband med omflyttningen inreddes på Schaumans initiativ
bibliotekets centrala boksal till expeditionssal för lånerörelsen, och samtidigt
gjordes den utländska avdelningens gamla alfabetiska katalog tillgänglig för
allmänheten. Det forna utlåningsrummet inreddes till förrum för läsesalen.
Dessa reformer voro led i det stora program för bibliotekets vidare
utveckling, som Schauman småningom utformade på grund av egna
erfarenheter samt i samband med studier i utländska stora bibliotek och med
beaktande av den bibliotekstekniska litteraturen. Sina intryck av besök på
utländska storbibliotek under en studieresa, som han företog 1911, har han
i populär form skildrat i det lilla häftet »Ströftåg i utländska bibliotek»
(Helsingfors 1912), men de egentliga resultaten av resan framträda i den ett
år senare utgivna skriften »Om förvaltningen af offentliga forskarbibliotek»
(Helsingfors 1913), vars »yttersta syfte har varit att framställa ett program
för den politik som enligt hans (d. v. s. författarens) uppfattning bör följas
med avseende å Universitetsbiblioteket i Helsingfors». En följd härav är en
viss tudelning i ämnets behandling — författaren lägger stundom upp det
han önskar säga, som om det gällde att i allmänhet klarlägga, huru ett
forskarbibliotek bör förvaltas med ingående på olika detaljer, i andra fall
tar han närmare sikte på Helsingfors Universitetsbiblioteks behov, både
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
