Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44________________________ GEORG SCHAUMAN f
beträffande medel och organisation. Det hela är dock väl avvägt och
innehåller ett fullständigt arbetsprogram, man kunde kanske säga ett Bragelöfte,
avgivet, när bibliotekets åldrige chef, professor Bolin, vid 77 års ålder och
efter att i 39 år stått för biblioteket avgick och Schauman anmälde sig som
sökande till platsen, I konkurrensen avgick Schauman som segrare och
utnämndes till universitetsbibliotekarie den 29 maj 1914.
Schauman kom ej i tillfälle att ostört arbeta för ett genomförande av
det program, han utstakat för sig. Två månader efter hans utnämning
utbröt världskriget, vars verkningar även för arbetet vid Helsingfors
Universitetsbibliotek voro nog så kännbara. Det visade sig så gott som genast svårt
att på ett tillfredsställande sätt upprätthålla förbindelserna med utlandet. Vid
en resa till Stockholm lyckades Schauman organisera förbindelserna med
Tyskland, så att tidskrifterna kunde erhållas tämligen regelbundet, och
förbindelserna med Skandinavien kunde ju hållas uppe, men ju längre det led,
desto omöjligare blev det att få något längre västerifrån. Även i övrigt var
bibliotekets verksamhet starkt hämmad. Av fruktan för eventuella
bombardemang hade manuskriptsamlingen samt de dyrbaraste delarna av
Fennica-samlingen och Nordenskiölds samling inpackats, så att viktiga delar av
bibliotekets bokförråd voro så gott som otillgängliga. Några möjligheter att
få bibliotekets behov av ökade anslag och ökad personal på ordinarie stat
beaktade funnos icke. Det gällde blott att göra, vad som göras kunde.
Schaumans närmaste intresse gällde att få bibliotekets föråldrade reglemente
utbytt mot ett nytt och efter vanlig akademisk beredning, därvid hans
förslag lades till grund, förelåg 1915 ett förslag till nytt reglemente, som av
t. f. kansler stadfästes den 19 juli 1916. I detta reglemente, för vilket som
förebild de nya reglementena för de svenska statsbiblioteken tjänat, gällde
de viktigaste förändringarna föreskrifterna om utlåningen, i vilken det nu
blev möjligt att införa fullständig ordning. För att höja de blivande
tjänstemännens fackutbildning infördes en särskild biblioteksexamen, som bör
avläggas före anställandet såsom amanuens.
Så snart de genom revolutionens utbrott i Ryssland även i vårt land
ändrade förhållandena ingåvo förhoppningar om bättre tider, inlämnade
Schauman till Consistorium en framställning rörande bibliotekets behov av
ökade anslag för personal, bokinköp o. s. v. I synnerhet frågan om
bibliotekets personal, d. v. s. ökningen av de ordinarie tjänstemännens antal, hade
länge varit brännande, och 1910 hade redan en framställning om grundliga
ändringar gjorts, ehuru förgäves. Denna gång rönte förslaget ett bättre
mottagande. Visserligen blev det ej omedelbart avgjort, men den 30 juli
1918 stadfäste regeringen en förordning, varigenom biblioteket erhöll åtta
nya ordinarie tjänster, så att den fast anställda tjänstepersonalen
fördubblades. Även bibliotekets anslag för bokinköp och inbindning ökades
kännbart och ett särskilt tryckningsanslag upptogs i den ordinarie statsbudgeten.
Ett betydande antal viktiga åtgärder utmärkte Schaumans verksamhet
under åren närmast efter kriget. På hans initiativ tillsatte Consistorium en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
