Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄRLDEN
55
från moderklostret i Vadstena. En mera grundlig
undersökning av detta rikhaltiga material, som
delvis redan genomgåtts av dr K. H. Karlsson o. fil.
kand. Sara Ekwall, synes höra till ett av önskemålen
för svensk medeltidsforskning.
I Arkiv f. nord. filol, F. 3, Bd 46, s. 340-390
föreligger nu den av S. Gren Broberg utarbetade
»Bibliografi för 1928».
Ett värdefullt tillskott till den icke alltför rika
svenska bibliografiska litteraturen utgör N.
•Afzelius, »Sverige i utländsk och utlandet i svensk
litteratur, en bibliografisk översikt»; i: Biblioteksbladet,
15 (1930), s. 45—64; även utgiven separat. Författaren
förtecknar här litteratur rörande de kulturella — och
i främsta rummet litterära — förbindelserna mellan
Sverige och utlandet. Då materialet till övervägande
del är att söka i tidskrifter och tidningar, ligger ett
omfattande arbete bakom bibliografiens 342 nummer.
Ett författarindex ökar användbarheten. Som
författaren anmärker i företalet, visar denna bibliografi
icke endast vad som är gjort utan även vilka stora
luckor som finnas i litteraturen rörande de svenska
kulturella förbindelserna med utlandet. Själv har
ban på det bibliografiska området fyllt en dylik
lucka genom sin »Liste des publications françaises
relatives à la Suède» (Uppsala 1930. 68 s., avsedd
att ingå i Suède. Annuaire) en motsvarighet till hans
1929 i Suecia Anuario publicerade »Literatura
espa-nola sobre Suecia» och till K. E. Collianders
»Bi-bliographical list of literary works translated into
English from Swedish and books in English on
Swe-den» (i Sweden Yearbook 1928). Denna »Liste», vilken
endast upptager självständiga arbeten, är gjord med
största omsorg och torde erbjuda få tillfällen till
kompletteringar. Det är att beklaga, att författaren
av redaktionella skäl varit tvungen att på franskt
sätt använda parenteser om författarnas förnamn i
stället för att följa det gängse bruket av parenteser
och klamrar i bibliografiska arbeten. Några få
förbiseenden kunna antecknas, nämligen att geografen
Guillaume de L’Isle (så stavad) blivit placerad på
De i stället för på L’Isle (s. 36) samt att Olga Dues
»XXX planches.» etc. icke har sin plats i en
bibliografi över »publications françaises relatives à la
Suède». C. B.
I sista häftet av Edda (1930: h. 4, s. 667-679) har
bibliotekarien vid det Kongel. Bibliotek i
Köpenhamn H. Ehr ene ron-Müller i en uppsats »Jeppe
paa Bjerget» i Sverrig lämnat utförliga och
intressanta meddelanden om de svenska översättningarna
av denna Holbergskomedi, den första som utkom i
svensk översättning. Den första svenska upplagan
trycktes i Stockholm år 1735, således tolv år sedan
det danska originalet utkommit.
Pappers skyddande mot ljus.
En fråga som allt mer drager till sig
intresset i bibliotek och arkiv är, huru man
skall kunna skydda sina dyrbara skatter mot
den fara som hotar genom materialets så
småningom skeende förstöring. Särskilt
överhängande är denna fara för alla dokument
och tryckalster från senare år, i vilka
materialet till stor del består av s. k. slipad
trämassa, och det är med oro och bekymmer
man i fackkretsar och bland dem som hava
ansvaret för detta ömtåliga materials
bevarande ser framtiden an.
I årg. 1929 av denna tidskrift1 har
redogjorts för de vid riksarkivet i Potsdam med
framgång utförda konserveringsarbetena.
Liknande arbeten i syfte att skydda papperet i
tidningarna hade enligt en annan,
närbesläktad metod påbörjats på prov redan 1914 i
New York Public Library, men här avstod
man snart, trots den goda erfarenhet som
experimenten utvisade, från dessas vidare
fullföljande, emedan kostnaderna blevo för höga.2
Båda dessa metoder, vilka utföras på
maskinell väg, varvid tidningsbladen överdragas
med ett genomskinligt, ytterst tunt papper,
kunna helt visst vara till gagn i många fall,
men för de moderna bibliotekens och arkivens
jättesamlingar torde de, i stort sett, icke kunna
få någon betydelse på grund av de enorma
arbetskostnader som därmed äro förknippade.
Vid de nämnda konserveringsmetoderna
hade man först och främst tagit sikte på att
skydda pappersmaterialet för de
skadeverkningar, som äro betingade av fukt och därav
följande kemiska förändringar i papperet. En
annan faktor, som man måste taga med i
räkningen, då det är fråga om papperets
förgänglighet och som hittills icke blivit
tillräckligt föremål för studium, är ljuset. Helt
nyligen har denna fråga blivit behandlad av E.
H. Riesenfeld och T. Hamburger i
Zentralblattfür Bibliothekswesen, Jahrg. 47, H. 11.
Allmänt bekant är, att papper som utsättes
för solljuset hastigt gulnar, sedan blir bräck-
1 Se NTBB, årg. 16 (1929), s. 230-231.
2 Se H. M. LYDENBERG, Préservation of modern
newspaper files; i: The Library Journal, 1915, s. 240
-242.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
