Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM KARTKATALOGISERING 215
Det topografiska uppslagsordet utgöres av det vedertagna namnet på
det landområde, kartan föreställer. Svårigheter kunna här uppstå, om detta
landområde har olika nationella benämningar. Att härvid uppställa några
fasta regler är icke möjligt. Lämpligast torde vara att följa något större
uppslagsverk (geografiskt lexikon eller kartregister). Vid behov göras
hänvisningar.
Omfattar kartan en del av ett större område och denna del icke har
något särskilt namn, tages det större området till uppslagsord, varjämte
inom parentes fogas en närmare bestämning (ex.: »Värmland. Norra delen»).
Denna metod bör följas även om ett med väderstreckens namn sammansatt
geografiskt namn skulle vara gängse. Sålunda: »Tyskland. (Norra delen)»
och ej »Nordtyskland».
I allmänhet bör den reala indelningen komma till användning först
inom varje topografiskt uppslagsord. Denna regel bör emellertid ej följas,
när det topografiska uppslagsordet är »Jorden» (världskartor). I detta fall
bör i stället användas ett realt uppslagsord angivande kartans reala innehåll
(t. ex. havsströmmar, handelsvägar, spanska sjukans utbredning).
En speciell behandling erfordra även de historiskt militära kartorna.1
Även här bör det reala uppslagsordet hava företräde framför det
topografiska. Uppslagsordet bör, när kartan utvisar mera omfattande
krigshändelser, vara krigets namn. Enskilda fältslag böra däremot hava den ort
där slaget stått till uppslagsord och icke inrangeras under de olika krigen.
De personliga uppslagsorden användas, när kartan utvisar t. ex. en
forskningsresandes färder. Jämställas härmed böra kartor över fartygs och
expeditioners reserouter, t. ex. »Thuleexpeditionen».
Vare sig man använder systematisk eller alfabetisk realkatalog, bör
inordnandet inom de olika avdelningarna vara kronologiskt. Den
kronologiska ordningen ligger ju i själva realkatalogens natur. Härtill kommer
vad ovan sagts om kartor och deras förhållande till nominalkatalogen,
nämligen att en alfabetisk inordning efter formella uppslagsord icke passar
kartornas natur,
Svårigheterna vid ett kronologiskt inordnande ligger däri att kartor,
särskilt äldre, ofta sakna uppgift om utgivningsår. Med hjälp av kartans
utseende, kartografens eller tryckarens namn el. dyl., kan man dock draga
slutsatser angående det ungefärliga utgivningsåret. Kan man begränsa detta
1 Det bör observeras att största delen av de kartor, som utgivas under benämningen
»krigskartor», i själva verket äro rena topografiska kartor och böra därför trots sina titlar
behandlas som sådana. Endast om på kartan finnas intecknade historiskt militära detaljer,
bör den röna en särskild behandling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
