Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
216 C. BJÖRKBOM
till en viss period, lägges kartan lämpligast först bland kartor tillhörande
denna period.
En annan svårighet vid den kronologiska ordningen erbjuda upplagor
och översättningar. Hantzsch använder här en rent kronologisk ordning,
medan Meisner (s. 17) anser, att upplagor och översättningar böra läggas
på utgivningsåret för originalupplagan. Detta torde emellertid vara svårt
att konsekvent genomföra. Man behöver blott tänka på alla de mer eller
mindre förändrade upptryck som utkommit av graverade kartor (jfr t. ex.
Fordham i Transactions, s. 138 ff.). De ofta långa och svåra
undersökningar, som äro erforderliga för att konstatera, huruvida en karta är original
eller upptryck, tillhöra dessutom icke kartkatalogiseringen utan snarare
kartkritiken. Härtill kommer att, om upplagan är förändrad, en dylik metod
är rent vilseledande. Annorlunda ställa sig förhållandena dock vid
facsimileupplagor av äldre kartor. Dessa böra naturligtvis inläggas på kartans
ursprungliga utgivningsår.
Innan vi lämna realkatalogen, återstår följande fråga. I Kungl,
biblioteket, såsom varande ett svenskt nationalbibliotek, är bokbeståndet
uppdelat i en nationell och en utländsk samling. Då bibliotekets realkatalog
på samma gång tjänstgör som ett standortsrepertorium, erfordras två olika
realkataloger för de två samlingarna. Även i kartsamlingen böra de svenska
kartorna bilda en särskild avdelning. Följer emellertid härav, att även
realkatalogen måste vara uppdelad i två skilda avdelningar? Härvid är då
först att märka, att en kombinerad realkatalog och standortsrepertorium
redan för boksamlingen har svåra olägenheter; för kartsamlingen vore en
dylik ännu svårare att praktiskt genomföra. Följaktligen måste ett särskilt
standortsrepertorium upprättas.1 Härigenom löses realkatalogen helt och
hållet från samlingen. Användes nu en systematisk katalog, finnes det icke
något skäl för en uppdelning av katalogen i en svensk och en utländsk
avdelning, då de svenska kartorna i varje fall komma tillsammans.2 Kommer
däremot en slagordskatalog till användning, bör det tagas under övervägande,
huruvida icke de svenska kartorna böra hållas för sig.
Nominalkatalogen är ett nödvändigt komplement till realkatalogen.
Den torde snarast få anses som ett register till grundkatalogen och gör
därför icke något anspråk på fullständighet, utan tager endast hänsyn till
1 Mest praktiskt torde härvid vara, att som i Deutsche Bücherei använda
accessions-registren.
2 Då kartornas nationella ursprung och särskilt deras språkliga dräkt spelar en
underordnad roll i motsats till vad som är fallet med boklitteraturen, finnes icke något
skäl att låta de i Sverige tryckta utländska kartorna bilda en särskild avdelning i katalogen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
