Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arcimboldi fullmakter för beskickningen till Norden. Ett bortglömt notariatsinstrument. Av Greta Wieselgren, Dorpat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158
GRETA WIESELGREN
Peterskyrkans byggande i Rom, hade han fått reda på, att i provinsen
Uppsala tvister uppstått mellan en del prelater, adelsmän och menigheter, »inter
nonnullos prelatos, proceres et communitatis», till den grad allvarliga, att
svåra krig kunde uppstå. Därför hade Arcimboldus utrustats med
myndighet av legatus de latere för att stifta fred mellan parterna. (Här refereras
utförligt fullmakten av den 6. 9. 1516 i detta ärende.) Men då det har
kommit till påvens kännedom, att i själva verket även mellan Kristian, Danmarks
och Norges konung, å ena sidan, och förutnämnda prelater, adelsmän och
menigheter eller några av dem, å andra sidan, strider och krig växa fram,
och då möjligen den ena konflikten ej kan lösas utan den andra, så erhåller
Arcimboldus samma befogenhet, som han fått i den förut citerade fullmakten,
att cum potestate legati de latere åstadkomma fred och fördrag mellan kungen
och Sveriges rikes invånare såsom den romerska stolens nuntie och orator.
Skulle något hinder till sjöss uppstå för hans resa, som bör ske inom en
månad efter mottagandet av brevet, eller annat giltigt förfall inträffa, så bör
han icke desto mindre eller någon annan utskickad i hans ställe pålysa
stillestånd1, till dess han kan höra parterna eller deras lagliga ombud på
lämpligt ställe även utanför sagda riken, dit han även kan kalla
omkringbo-ende furstar och städer till råd, hjälp och bistånd i egna personer eller genom
oratorer.
För att underlätta beskickningen såväl med avseende på avlatshandeln
som ifråga om den politiska uppgiften får legaten ytterligare rättigheter, vilka
i detalj preciseras: att dispensera för oäkta börd och stympade lemmar, dock
utan att stöta allmänheten; att mottaga, fasthålla och åter bortgiva två
kyrkliga beneficier, kanonikat och prebenden vid kollegiatskyrkor under vissa
villkor med undantag för kanonikat, prebenden och högre ämbeten vid
katedraler och metropolitankyrkor; låta viga 20 personer, besläktade i enkel eller
flerfaldig grad »vel etiam publice honestatis iusticie», låta 20 personer minst
20 år gamla erhålla ett beneficium med själavård och att utbyta eller på
annat sätt förändra åt dem, som så önska, kyrkornas besittningar, blott det
sker till tydlig fördel för kyrkan, eller bekräfta redan företagen förändring
samt slutligen företaga annat nödvändigt och lämpligt i överensstämmelse
med sina kreditivbrev.
I själva verket är denna fullmakt delvis en bekräftelse på uppgifterna
i det märkliga brev, som Kristian II:s ombud i Rom Zutfeld Wardenberg
den 7. 12. 1516 skrev till den danske rikskanslern Lage Ume, biskopen i
1 Det var tydligen ett sådant kortvarigt stillestånd, som bemedlades av legaten i febr.
1518, och detta bör därför även betraktas ur denna aspekt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
