Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - O. Wieselgren: En stambok från liturgistridens dagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN STAMBOK FRÅN LITURGISTSTRIDENS DAGAR 27
förda på vänstersidorna, ehuru ställvis även högersidorna tagits i anspråk.
På det hela taget är volymen relativt väl konserverad, ehuru ett antal
sidor äro skadade och bakre pärmen brustit i ena kanten. På ett par ställen
ha dessutom blad utrivits, förmodligen därför att där förekommit teckningar
eller miniatyrer, vilka lockat vandaliska händer.
Vem den O. I. H. varit, vars initialer möta på volymens främre pärm
och som tydligen varit dess förste ägare veta vi icke. Då boken utkom
1571 har han tydligen förvärvat den omedelbart efter utgivandet,
förmodligen i Tyskland. Måhända har han själv varit av tysk nationalitet. Ett
tiotal år senare har boken emellertid på ett eller annat sätt övergått till
en annan ägare, nämligen den svenske studenten Petrus Petri Helsingus,
i vilkens händer den tills vidare kvarstannade. Denne Petrus Petri, av
namnet att döma bördig från Hälsingland, synes år 1575 ha begivit sig ut
för att studera vid de lutherska universiteten i Nordtyskland. På hösten
år 1575 immatrikulerades han i Greifswald, där han emellertid tycks ha
kvarstannat blott en kortare tid, ty i juli månad året därpå finna vi honom
bland de nyimmatrikulerade i Rostock. Hans broder Jonas Petri, vilken
slutade som kyrkoherde i Söderala, möter oss 1579 likaledes som student
i Rostock. 1581 överflyttade Petrus Petri till Wittenberg (immatr. 13 maj
detta år). Dét är under dessa studieår som bladen i hans stambok fyllas
av anteckningar, härrörande från akademiska lärare och vänner samt icke
minst från svenskar, som lämnat sitt land antingen för studier eller på
grund av att deras hållning i de kyrkopolitiska frågorna gjorde dem
vistelsen i hemlandet alltför riskabel.
Främst i raden bland antecknarna i stamboken står Abrahamus Andreæ
Angermannus själv (fol. 224r). Sina apokalyptiska förväntningar antyder
han genom att som tänkespråk välja Es. 28, v. 22: Consummationem et
abbreviationem audivi a Domino exercituum super universam terram.
Citatet är nedskrivet i Lübeck i juli 1582, och till namnet äro fogade orden
»exul scribebat». Den 1 sept. samma år har Petrus Petri lagt fram sin
stambok för mäster Abrahams broder David, som också tecknat en sentens
i densamma (fol. 227r). Ungefär samtidigt har också en annan svensk
landsflykting, Petrus Jonæ Helsingius, den stridbare Uppsalaprofessorn, som
kämpat i främsta ledet mot liturgien och konung Johans katoliserande
tendenser, skrivit in en rad (fol. 222r), som alluderar på den under medeltiden
gängse ordleken Amor—Roma (Amor mundi, bestia terræ, nam vere Roma
ut voracissima bestia mundi). Också här står vid namnet tillfogat »in
exi-lio suo». Landsflyktig för liturgiens skull var likaledes den av konung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
